SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FISKE fis3ke2, n.; best. -et; pl. -en (Abrahamsson 13 (1726) osv.) ((†) = (GR 17: 529 (1545), RP 6: 702 (1636)); -er HFinlKamF 1: 39 (1540: laxefisker), GR 28: 7 (1558: laxefisker)).
Ordformer
(fiske 1525 osv. fiiske (fijske) 15261661. -ki 1548. -kie 15451669. -sche 1526. -schie 1648)
Etymologi
[fsv. fiske, motsv. d. fiske, isl. fiski; avledn. av FISKA, v.1]
1) fångande av fisk (o. andra vattendjur o. d.), fiskande, fiskfångst, fiskafänge; sätt att fiska; förr äv. om val- o. sälfångst; jfr FISKERI 1. 1dka, bedriva fiske. Ett lönande, givande fiske. Fiske med rev l. krok. GR 3: 215 (1526). Därs. 21: 127 (1550; om sälfångst). Et folk som til största delen lefde af jagt, fiske och boskapsskötsel. Paykull PVetA 1796, s. 2. EkonS 2: 206 (1895). Andra fisken än med bottenskötar. Arwidsson Strömm. 19 (1913). — jfr BRAXEN-, DÖRJ-, HAVS-, HUMMER-, HÖST-, INSJÖ-, KROK-, KRÄFT-, LAX-, MET-, NOT-, NÄT-, PÄRL-, REV-, SALTSJÖ-, SILL-, STOR-, STRÖMMINGS-, SÄL-, TORSK-, VINTER-, ÅL-FISKE m. fl. — särsk.
a) i numera obr. uttr.: bruka fiske, bedriva fiske, fiska. Thet olagligha fiiske som ther brukas j theres aa. GR 3: 137 (1526). vara l. ligga (ngnstädes) till fiske l. fiskes l. i fiske, (ligga o.) fiska (ngnstädes). The .. skole ligge till fijskes och tage och sallthe .. fijsk til vårtt behoff. GR 25: 409 (1555). Därs. 26: 245 (1556). Girs G1 223 (c. 1630). Dhe som ij Fiskie äre. RARP V. 2: 36 (1655).
b) bildl.; jfr FISKA, v.1 2 c. Vara på fiske efter penningar, nyheter. Hahnsson (1888). — jfr PRENUMERANT-, PUBLIK-FISKE m. fl.
2) (†) om resultatet av fisket, den fångade fisken, fiskfångst (se FISK-FÅNGST 2); jfr FISKERI 2. Et ymnogt fiske (fänge). Lind (1749). — jfr TIONDE-FISKE.
3) rättighet att bedriva fiske ngnstädes, fiskerätt; stundom svårt att skilja från 4; jfr FISKERI 3. Fisken, till understöd eller emot Skatt Indelta hemman anslagna, måge ej derifrån skiljas. Branting Förf. 1: 406 (1827; efter handl. fr. 1766). Egendomen har fiske i femtioåtta sjöar. Brunius Resa 1838 283 (1839). Hyra fiske. Klint (1906).
4) plats där fiske kan l. får bedrivas, fiskeplats, fiskevatten; jfr FISKERI 4. Fforscriffne stadz grwnd wthryme och ffiischee. GR 3: 81 (1526). Med stor fara anlände de til et Czarens fiske (i Volga). Kempe FabritiiL 41 (1762). Englund Ged. 37 (1853). — jfr ALLMÄNNINGS-FISKE.
5) (i sht i fackspr.) fiskvärk; jfr FISKERI 5. Han (har) låtitt byggia ett lijthet fiske vthi forsen. ÅngermDomb. 23/7 1646, fol. 6. Der .. någon af Adelen är egande i Siöar, Strömmar och Åar, eger han bruka Lahner, Åhlekista, och annat fiske, både vid Stranden och mitt uti. AdPriv. 16/10 1723, s. B 3 b. HallLHush. 1896, s. 63.
Sammansättningar (till 1; ss. benämningar på fiskredskap o. d. i sht i fackspr.; jfr FISK, sbst.1 ssgr).
A: FISK-BOD. (fisk- 1755 osv. fiske- 16241917) [fsv. fiskebodh] bod för förvaring av fiskredskap o. d., l. avsedd till tillfällig bostad för fiskare. TurÅ 1918, s. 56 (i handl. fr. 1624). En fiskbod, bygd såsom andra dylika till ett pörte med ugn midt på golfvet och gluggar på väggen up under taket .. midt för dörren är en lafve, som tjenar till sängställe. NorrlS 88 (1793). Englund Ged. 45 (1853).
-BRAGD. (fisk- 1753 osv. fiske- 15531923)
1) fiskredskap; numera i sht i pl. GR 24: 124 (1553). Fiskbragder eller redskap, bundna af garn. FFS 1902, nr 22, s. 3.
2) (†) fiske. Först de sitt åkerbruk ell' fiskebragd förstå. Brenner Dikt. 2: 117 (1718). Kindblad (1870).
-BÅT, -DON, -FARTYG, -FLOTTA, -HAMN, se C.
-HANTERING. (fisk- 1845 osv. fiske- 1899) (mindre br.) fiskerihantering. Ekström Sättet 132 (1845). TT 1899, Allm. s. 318.
-IDKANDE, -KUTTER, -KVASS, se C.
-LAPP, m. (fisk- 1808 osv. fiske- 1919) fiskarlapp. Stiernstolpe Arndt 3: 185 1808).
-LINA. (fisk- 1734 osv. fiske- 18871902) lina som användes vid fiske; särsk.: lina försedd med en l. flera krokar l. dyl. för fångande av fisk; jfr -REV. Serenius U 1 b (1734). SFS 1894, nr 70, s. 7.
-LYCKA, se C.
-LÄGE. (fisk- 1751 osv. fiska- 17841840. fiske- 15461923) [fsv. fiska läghe, fiskeläghe] (mindre) samhälle vid kusten vars invånare huvudsakligen leva av fiske; i sht förr äv.: plats dit fiskare samlas för att bedriva fiske; jfr -LÄGER o. FISKAR-LÄGE. BtFinlH 3: 197 (1546). Många och sköna fisklägen, som likna städer, äro inrättade vid stränderna (i Skåne). Linné Sk. XII (1751). Somliga åtnöja sig att qvarstadna vid sina fiskelägen inemot slutet af Augusti, då fiskeriet upphör. Castrén Res. 1: 150 (1852). Många fiskelägen .. ha organiserats till municipalsamhällen. 2NF (1907). Ekman NorrlJakt 341 (1910).
-LÄGENHET~200 l. ~002. (fisk- 1805 osv. fiske- 17201910) eg.: tillfälle till fiske; plats där man kan bedriva fiske. ResolAllmogBesvär 1720, s. D 3 a. Delegare af samfäld fisklägenhet må ej utan de fleste strandegarnes samtycke tillåta andra att derstädes fiska. Lundequist JurHb. 113 (1852).
-LÄGER. (fisk- 1828 osv. fiska- 17161852. fiske- 16101807)
1) (†) fiskläge; jfr FISKAR-LÄGER. (De) skole .. hafue macht fijske wedh alle fijskeläger längst botn vtåt. SUFinlH 3: 102 (1610). Bedinge-Leje, et Fiskeläger, der Landet utskjuter i Öster-Sjön. Tuneld Geogr. 1: 344 (1762). Gosselman SAmer. 233 (1842).
2) (i sht i fråga om primitiva förh.) (tillfälligt) läger där fiskare uppehålla sig vid fisktiden. Castrén Res. 1: 23 (1852). Sjöstedt Västafr. 410 (1904).
-METOD. (fiske-) fisksätt. Ekman NorrlJakt 299 (1910).
-MÅNAD. (fisk- 1876. fiske- 16621747) äldre folklig benämning på månaden september (då höstfisket börjar). Bondepract. C 1 a (1662). Bruzelius Allmogel. 86 (1876).
-PLATS, -REDA, se C.
-REDSKAP~02 l. ~20. (fisk- 1712 osv. fiske- 15451910. fiskes- 18731886) redskap att fiska med; ofta koll.; jfr -BRAGD o. FISKE-DON, -REDE, -TOL. GR 17: 128 (1545).
-REV, r. l. m. (fisk- 1756 osv. fiske- 1778) snöre l. lina med en l. flera krokar för fångande av fisk; jfr -LINA, -SNÖRE. Kalm Resa 2: 258 (1756). Fiskrefvar, såsom gädd-drag, .. metrefvar, slant- och ståndkroksrefvar. UpprFisk. 68 (1847).
-RÄTT, -RÄTTIGHET, -SJÖ, se C.
-SKATT. (fisk- 1850. fiske- 15421860) (i fråga om nutida förh. bl. i Finl.) skatt på fiske. GR 14: 341 (1542). Kyrkoherdarne .. i kustsocknarne (i Finland), hafva af fiskskatten och arrendet oftast enorma inkomster. Källström Jagt 223 (1850).
-SKUTA. (fisk- 1806 osv. fiske- 1746) jfr FISKE-BÅT. Œdman Bahusl. 281 (1746). VetAH 1806, s. 227.
-SMACK. (fisk- 1894 osv. fiske- 1895) jfr FISKAR-SMACK o. FISKE-BÅT. VL 1894, nr 28, s. 2. SvRike I. 1: 249 (1899).
-SNÖRE. (fisk- 1866 osv. fiske- 17701884) jfr -REV. VetAH 1770, s. 307.
-SPJUT. spjutliknande fiskredskap. Nyström Dreyer Naturfolk. 240 (1899). Flodström SvFolk 271 (1918).
-STADGA, se C.
-STRAND. (fisk- 1818 osv. fiske- 1759) [fsv. fiskestrand] strand där fiske bedrives. GbgMag. 1759, s. 133.
-STÄLLE. (fisk- 1732 osv. fiske- 15511900) fiskeplats. GR 22: 352 (1551). De fiske-ställen, som han har rättighet til at fiska på. Schultze Fisk. 10 (1778).
-SÄTT. (fisk- 1845 osv. fiske- 17701913) VetAH 1770, s. 165. Mete är .. ett bland de äldsta af nu brukliga fiskesätt. Wright Fisk. Bih. 13 (1837).
-TID, -TRÄSK, -TYG, -VATTEN, -VÅRD, se C.
-VÄRK, n. (fisk- 1542 osv. fiska- 1739. fiske- 15501905) [fsv. fiske värk]
1) anläggning (inhägnad l. dyl.) i vattnet för fiskfångst; fast fiskredskap; jfr FISKE-BYGGNAD, ävensom FISK-GÅRD, -GÄRDE, -KATSA, -PATA, -STÄNGSEL, -VASE (se under FISK, sbst.1 ssgr). GR 22: 154 (1551). I de nordliga älfvarne fångas laxen hufvudsakligast i fasta fiskeverk eller s. k. pator. Wilskman IdrFinl. 2: 121 (1905).
2) (†) fiskeriprodukter; jfr FISKE 2, FISKERI 2. GR 14: 346 (1542). Ther the .. theris nottorfft med ryske varer och elliest med fiskeverck och jern bekomme. Därs. 21: 32 (1550).
-ÅNGARE. (fisk- 1896 osv. fiske- 18991903) jfr FISKE-BÅT, -FARTYG. Hillman SpNov. 168 (1896).
-ÅNGBÅT~02 l. ~20. (fiske- 1892) = -ÅNGARE. LAHT 1892, s. 228.
B (†): FISKA-LYCKA, se C.
-LÄGE, -LÄGER, se A.
-PÄNNINGAR, -REDE, -TYG, -VATTEN, -VIK, se C.
-VÄRK, se A.
C: FISKE-AVRADSPÄNNINGAR~10200, pl. (förr) Wttaff Sama by Hedenn faller fiiskeeaffradzs peninge fför iith kolkedreckth 2 öre 16 pgr. NorrlS 281 (1543).
-BEDRIFT. (i fackspr., numera föga br.) fiske, fiskeri; jfr -DRIFT. LAT 1865, s. 346. EkonS 2: 206 (1895). Fiskebedriften slappnade i den mån, som skötseln af åker och äng tog åbornas tid mera i anspråk. Uppl. 2: 149 (1903).
-BEFOLKNING. befolkning som lever på fiske, fiskarbefolkning. 2NF 10: 910 (1908).
-BERÄTTIGAD, p. adj. som har rätt att bedriva fiske. WoJ (1891). EkonS 2: 226 (1895).
-BOD, -BRAGD, se A.
-BRUK. (numera föga br.) fiske, fiskeri. SFS 1897, nr 59, s. 3. Noggranna bestämmelser om fiskebruket .. afseende icke blott de enskilda fiskeägarnas rätt utan ock fiskens förökelse och skydd. TurÅ 1904, s. 188.
-BYGGARE. (†) person som gör fiskebyggnad. GR 26: 306 (1556).
-BYGGNAD. i vattnet gjord inhägnad l. dyl. för fiskens fångande; jfr FISK-VÄRK. Nordin i SAH 4: 125 (1806). Omfattande fisken efter sik dels med not, dels med fasta fiskebyggnader af pålar med mjärdar. SvRike I. 1: 278 (1899).
-BYGGNING. (†) fiskebyggnad. GR 23: 171 (1552).
-BYSSE, se -BÖJS.
-BÅT. (fisk- 17491858. fiske- 1538 osv.) båt avsedd att användas vid fiske; fiskarbåt; jfr -FARTYG, FISK-SKUTA, -ÅNGARE. VarR 50 (1538). De nutida medelstora, däckade fiskebåtarne i Öresund äro omkring 30 fot långa. AntT XI. 2: 36 (1891).
-BÅTS-FLOTTILJ.
-BÖJS. (fiske bysse) (förr) böjs. GR 23: 156 (1552).
-DON. (fisk- 17411905. fiske- 1681 osv.) fiskredskap. Verelius 286 (1681). Til fiskerier (höra) åtskillige och nog kostsame fiske-don, såsom i synnerhet Not, Nät och Garn, Kattsier, Ryssior, Miärdar, Ref och Krok, Fiskhus, Kistor, Gårdar, Fartyg. Schultze Fisk. 92 (1778).
-DONING. (bygdemålsfärgat) = -DON. Lagerlöf Kejs. 107 (1914).
-DRIFT. (mindre br.) fiske, fiskeri; jfr -BEDRIFT. GHT 1896, nr 229, s. 2. SvRike I. 1: 240 (1899).
-FARTYG~20 l. ~02. (fisk- 1845. fiske- 1749 osv. fiskes- 1875) jfr -BÅT. Carleson PVetA 1749, s. 12. De hos oss mäst bruklige fiskefartyg äro: Buysser, Båtar, Ökstockar och Vantar. Schultze Fisk. 107 (1778). Fiskefartyg med maskinkraft. LAHT 1902, s. 281.
-FLOTTA. (fisk- 1865. fiske- 1685 osv. fiskes- 1875) flotta av fiskefartyg o. fiskebåtar; jfr FISKAR-FLOTTA. Spegel GV 72 (1685). Englands och Skottlands sammanlagda fiskeflotta (utgöres) af c:a 1,400 ångare. TT 1900, Allm. s. 83.
-FYR. fyr avsedd att vägleda fiskare; jfr FISKAR-FYR. Lotsstyrelsen (har) .. meddelat tillstånd att hålla lysande s. k. fiskefyrar å 27 ställen kring Gotlands kuster. SFS 1885, Bih. nr 3, s. 20.
-FÄRD. färd som man företager för att fånga fisk; jfr -RESA, -TUR, sbst.2 Topelius Vint. II. 2: 93 (1882).
-GRÄNS. särsk.: gräns inom en stats sjöterritorium varinom fisket förbehålles statens egna undersåtar. I Sverige sammanfaller fiskegränsen numera med sjögränsen, hvilken går 4 nautiska mil (7,408 m.) utanför de yttersta skären. 2NF (1907).
-HAMN. (fisk- 17901907. fiske- 1640 osv.) [fsv. fiskehampn] (mindre) hamn för fiskebåtar; jfr FISKAR-HAMN. ÅngermDomb. 1640, fol. 41. Fiskhamnar tjäna fiskefartygen .. till mottagande af deras fångster och skydd under storm. 2UB 9: 449 (1906).
-HANTERING, se A.
-HUKARE. [efter holl. vischhoeker] ett slags förr brukligt fiskefartyg, hukare. GbgMag. 1759, s. 98. FörordnLurendr. 1799, s. B 4 a.
-IDKANDE, n. (fisk-) VittAH 7: 166 (1796, 1802).
-IDKANDE, p. adj. (fisk- 1840. fiske- 1845 osv.) Fisk- och jagtidkande Indianer. Palmblad LbGeogr. 262 (1840).
-IDKARE. person som idkar fiske, fiskare. Lundequist 2SmndrKammarv. 40 (1811). FFS 1902, nr 31, s. 209.
-KUTTER, r. l. m. (fisk- 18901896. fiske- 1865 osv.) jfr -BÅT. LAT 1865, s. 343. Sandström NatArb. 1: 260 (1908).
-KVASS l. -KVASSE, äv. -KVASE. (fisk- 1893. fiske- 1892 osv.) ett slags fiskebåt med sump för transport av levande fisk. GHT 1892, nr 156 A, s. 2. Besättningen på en fiskekvasse plägar vara 5 à 6 man, och hvar man medför lika många garn, vanligen 8. SvRike I. 1: 253 (1899).
-LAG, n. lag av personer som gemensamt bedriva fiske, fiskarlag; jfr BÅT-LAG. Abrahamsson 474 (1726). AntT XI. 2: 20 (1891).
-LAPP, -LINA, se A.
-LOFT. (†) förrådshus för förvaring av fiskredskap o. d. BtFinlH 3: 239 (1549).
-LOTT. (†) andel i avkastningen av fisket. GR 25: 24 (1555). Därs. 26: 402 (1556).
-LYCKA. (fisk- 18511913. fiska- 1868. fiske- 1843 osv. fisko- 1596) tur l. framgång med fiske(t); jfr -TUR, sbst.1 (De) hafwa stulit järn af kyrkiodören och giorde krochar därvtaf for godh fiskolycka. ÄARäfst 15 (1596). Han trodde, att jag ville taga fiskelyckan ifrån honom. Lönnberg BlSkär. 2 (1876). Norlind SvFolkl. 85 (1911).
-LÄGE, -LÄGENHET, -LÄGER, -METOD, -MÅNAD, se A.
-OMRÅDE~020. område inom vilket fiske bedrives l. inom vilket ngn har rätt att fiska. Nordenskiöld Vega 2: 231 (1881). Stadgar för fiskets bedrifvande inom Torneå elfs fiskeområde. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 1.
-PASS. av tullmyndighet utfärdat pass för fiskefartyg (gällande för kalenderår). SFS 1882, nr 26, s. 6. Fiskepasset är afsedt för öppna båtar eller däckade fartyg, som användas vid saltsjöfiske på kusterna af Blekinge, Skåne, Halland samt Göteborgs och Bohus län. 2NF 30: 288 (1920).
-PLATS. (fisk- 18451881. fiske- 1862 osv.) plats där fiske bedrives l. med fördel kan bedrivas. Ekström Sättet 36 (1845). Goda fiskeplatser. Nilsson Ur. 2: 91 (1862). LAHT 1902, s. 285.
-PREMIER, pl. (förr) = FISKERI-PREMIER. PH 8: 96 (1766).
-PÄNNINGAR, pl. (fiska- 1530. fiske- c. 1575) (förr) skatt som erlades för fiske; jfr -TULL. HFinlKamF 1: 10 (1530). Därs. 2: 117 (c. 1575).
-REDA, r. l. f. (fisk- 1736. fiske- 1707) (†) = -REDE. Rychta fijskeredan. VDAkt. 1707, nr 449. VDArk. 1736, F III 7.
-REDE. (fiska- 1581. fiske- 15311646) (†) fiskredskap; jfr -REDA. Han må settia sitt fiskeredhe j .. åån. GR 7: 359 (1531). VRP 1646, s. 141.
-REDSKAP, se A.
-RESA, r. l. f. = -FÄRD. Fiskaren skall vid sina fiskeresor vara försedd med fiskepass. SFS 1882, nr 26, s. 6.
-REV, se A.
-RÄTT, r. l. m. (fisk- c. 18231906. fiske- 1547 osv. fiskes- 1825) rättighet att bedriva fiske (inom ett visst område); jfr -RÄTTIGHET. GR 18: 803 (1547). Jakt- eller fiskerätt. Björling Civilr. 37 (1906).
-RÄTTS-ÄGARE. SD 1892, nr 259, s. 3.
-RÄTTIGHET~200 l. ~102. (fisk- 18451897. fiske- 1799 osv. fiskes- 1825) = -RÄTT. Boëthius Naturr. 163 (1799). SamlResolBevillnFörordn. 7: 41 (1900).
-SJÖ. (fisk- 17931854. fiske- 1548 osv.) [fsv. fiskesior] jfr -TRÄSK, -VATTEN. Johansson Noraskog 3: 114 (i handl. fr. 1548). Godset .. Gum med derunder lydande elfva gårdar jemte ållonskogar, qvarnar och fisksjöar. Strinnholm Hist. 5: 153 (1854). SvH 3: 254 (1903).
-SKATT, -SKUTA, se A.
-SKÄR, n. [fsv. fiskeskär] skär (i havet) där fiske bedrives; jfr FISKAR-SKÄR. HernösDP 1695, s. 364. JB 12: 4 (Lag 1734). Ro, ro till fiskeskär, / många fiskar få vi där. Landsm. V. 5: 17 (1886; barnrim).
-SMACK, -SNÖRE, se A.
-STADGA, r. l. f. (fisk- 1896. fiske- 1860 osv.) stadga för fisket (inom ett visst område). Styffe i VittAH 24: 266 (1860, 1864). LAHT 1881, s. 94.
-STRAND, -STÄLLE, -SÄTT, se A.
-TID. (fisk- 16141908. fiske- 1784 osv.) tid då fiske bedrives (l. bör bedrivas). SUFinlH 4: 354 (1614). I juli och augusti är vanligen den bästa fisketiden (för strömming). Ekman NorrlJakt 333 (1910).
-TOL. [fsv. fisketol] (†) fiskredskap. GR 26: 401 (1556). Broman HelsB 164 (1733).
-TRÄSK. (fisk- 1904. fiske- 1543 osv.) jfr -SJÖ, -VATTEN. NorrlS 287 (1543). TurÅ 1904, s. 143.
-TULL. (förr) jfr -PÄNNINGAR. Then .. fiskie tull, som them att uttgöre aff theris handell och fiskerij i .. Geffle stadh .. opålagdtt ähr. GR 27: 189 (1557). Forssell Hist. II. 2: 94 (1872, 1875).
-TUR, sbst.1 fiskelycka. SD(L) 1896, nr 260 A, s. 1. God fisketur gick förlorad, om man under metandet räknade den fångade fisken. Wilskman IdrFinl. 2: 129 (1905).
-TUR, sbst.2 utflykt som man företager för att fånga fisk; jfr -FÄRD. PT 1892, nr 142, s. 2.
-TYG. (fisk- 1790. fiska- 1681. fiske- 16221814) [fsv. fisketygh] (†) fiskredskap. Murenius AV 43 (1640). Nät, miärdrar, krokar eller annor fisketyg. HamnOrdn. 1/3 1726, mom. 7. BoupptVäxiö 1814. bildl. Dödhen .. lägger .. sin fisketygh vth och drager noot effter menniskiorna. Wallius KPedersson F 4 b (1622).
-VARP, n. [fsv. fiske varp] (numera föga br.) plats för notdragning. Kasta lott .. om fiskewarpen i saltsiön. Murenius AV 407 (1658). Verelius 302 (1681).
-VATTEN. (fisk- 16151910. fiska- 1530. fiske- 1522 osv. fiskes- 1550. fisko- 1660) [fsv. fiskevatn] (ställe l. område i) sjö l. vattendrag l. dyl. där fiske (med fördel) kan bedrivas l. där ngn har rätt att fiska; jfr -SJÖ, -TRÄSK, -VIK. Rika fiskevatten. GR 1: 39 (1522). Den som äger stranden äger fiskevattnet. Schrevelius Civilr. 2: 28 (1847). bildl. Blanche Krön. 31 (1844). Han har fiskat i andras fiskvatten. .. Hvad? Har en flicka barn med honom? Hagberg Shaksp. 9: 92 (1850).
-VATTENS-ÄGARE. Bergman GotlGeogr. 29 (1879).
-VIK. (fiska- 1540 (: fiskavika holma). fiske- 1603 osv.) jfr -VATTEN. UpplFmT V. 2: 160 (i handl. fr. 1603). Schröder Fiske 11 (1900).
-VIKS-HOLME. (-vika-) (enst.) holme i fiskvik. SkaraStiftJordeb. 24 (1540).
-VÅRD. (fisk- 18831896. fiske- 1883 osv.) åtgärder för fiskets vård o. främjande. TIdr. 1883, s. 20. Förste fiskeriassistenten åligger .. att tillhandagå med biträde, råd och upplysningar rörande fiskevård. SFS 1897, nr 67, s. 1.
-VÄRK, -ÅNGARE, -ÅNGBÅT, se A.
D (†): FISKES-FARTYG, -FLOTTA, se C.
-REDSKAP, se A.
-RÄTT, -RÄTTIGHET, -VATTEN, se C.
E (†): FISKO-LYCKA, -VATTEN, se C.
Spoiler title
Spoiler content