publicerad: 1935
KASEIN kas1ei4n (trestavigt), n. (Dalin (1851), Östergren (1929)) l. r. l. m. (Bergstrand Johnson 1: 53 (1874), Östergren (1929)); best. -et, ss. r. l. m. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i bet.: olika slag av kasein) -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet casein l. caseïn)
kem. benämning på ett i mjölk befintligt, svagt fosforhaltigt äggviteämne, som under vissa förutsättningar koagulerar (om mjölken tillsättes med löpe l. om den i surt tillstånd kokas); ostämne; förr äv. om andra äggviteämnen som antogos vara speciella slag av kasein. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 614. Holmström Naturl. 1: 80 (1888). Starck Kemi 266 (1931). I tekniken användes kasein till limberedning samt för framställning av galalit. SvUppslB (1933). — jfr GLUTEN-, VÄXT-KASEIN.
Ssgr: KASEIN-FABRIK. fabrik för framställning av kasein (för tekniska ändamål). LAHT 1913, s. 461. —
-FERNISSA, r. l. f. tekn. ett slags fernissa framställd av kasein, borax o. vatten l. av kasein löst i ammoniak l. alkalilut. AHB 131: 50 (1887). Ahlberg FarmT 341 (1899). —
-FÄRG. tekn. benämning på olika färgmedel, vilkas färgämne bindes med en blandning av kasein o. väl upplöst kalk. AHB 131: 2 (1887). 2UB 1: 452 (1898). —
-KAKA. (förr) landt. foderkaka bestående till omkr. 30 % av torkad ostmassa o. till omkr. 70 % av en blandning av havremjöl o. krossade linfrö- l. rapskakor m. m. LAHT 1890, s. 51. (Ekenberg o.) Landin (1892). —
-KITT. tekn. ett slags hastigt hårdnande kitt beredt av färskt kasein o. pulverformig släckt kalk. TT 1872, s. 242. Keyser Kemien 3: 324 (1876). 3NF 11: 784 (1929). —
-LIM. tekn. ett slags ”lim” beredt av kasein som upplöses i ammoniak l. i en koncentrerad boraxlösning. Liedbeck KemTekn. 739 (1867). VaruförtTulltaxa 1: 461 (1912). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content