publicerad: 1935
KASK kas4k, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. kask, motsv. nor. karsk, kask; möjl. av KARSK, adj.; jfr schweiz. t. chärsch, frisk, käck, om dryck: stark, rivande, ein chärsches, en snaps]
(vard.) (i kaffekopp l. dyl. tillredt kvantum av) dryck bestående av kaffe uppblandat med brännvin l. konjak; jfr GÖK, sbst.1 8, KLÄM, PARNASSE, UDDEVALLA(RE). Læstadius 1Journ. 127 (1831). Vi spisa frukost och taga oss .. en ”kask” eller uddevalla ofvanpå. Wetterbergh GNord 29 (1862). Ska du ha en kask, frågade fyrmästaren, när Anna slog i påtåren. Berndtson Länningh. 51 (1923). SvD(A) 1931, nr 228, s. 5. — jfr KAFFE-KASK.
Avledn.: KASKA, v.1 (vard.) dricka ”kask”. Hygiea 1866, s. 319. Hur gubben mixtrade och kaskade med dom så gick dom in på att segla honom över till Stockholm. Engström Hemsp. 29 (1921).
Spoiler title
Spoiler content