SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KASSATION kas1atʃω4n l. -aʃω4n (- -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cass-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. kassation; av fr. cassation, avledn. av casser (se KASSERA, v.2)]
1) handling(en) att förklara ngt ogiltigt l. att upphäva ngt; numera bl. (se dock slutet) ngn gg (i fråga om ä. förh.) om offentligt återkallande l. upphävande av (ställe i) kungl. förordning l. riksdagsbeslut (riksdagsprotokoll) o. d.; jfr KASSERA, v.2 2. Dryselius Måne 191 (1694). Fördenskuld (hava) och Kongl. Råden och samptelige Ständerne funnit nödigt sådant (som i ständernas protokoll av år 1682 stred mot grundlagen o. konungens makt) .. genom en särdeles act och cassation .. aldeles att ogilla och förkasta. HSH 28: 327 (1697). Oelreich 548 (1755). Dalin (1852). — särsk. (i fråga om utländska förh. l. ss. teoretisk processrättslig term, fullt br.) jur. om högre domstols prövning i viss form o. eventuella upphävande av i lägre instans fälld dom för målets återförvisande till lägre instans; jfr KASSERA, v.2 2 a. BtRStP 1862—63, 1: nr 81, Bil. 2, s. 50. Kallenberg CivPr. 1: 139 (1917).
2) (i sht i fackspr.) handling(en) att förklara ngt för odugligt l. oanvändbart l. att förkasta l. utmönstra l. utrangera ngt; äv. konkret, om (mängden av) det kasserade; jfr KASSERA, v.2 4. Öfver .. Cassationer (av utdömda persedlar) uprättar Inventarieskrifvaren förtekningar, som af Tygmästaren skärskådas. PH 5: 3442 (1752). Dessa (göt) nedvalsas alltid först uti götvalsverket till ämnen, emedan man på detta sätt erhåller en bättre produkt och mindre kassation. JernkA 1881, s. 476. Granskerskans övade öga upptäcker nu varje möjligen befintlig skavank på kulorna (till kullager), vilket föranleder ögonblicklig kassation. AffärsmÅb. 1: 199 (1919). — särsk.
a) motsv. KASSERA, v.2 4 a α; numera bl. (icke i officiellt militärt fackspr.) i fråga om inskrivningsförrättningar; förr äv.: avskedande, avsättning. ReglSwArmeen 1710, s. 15. PH 2: 873 (1731). Approbation och kassation af beväringsskyldiga. KrigVAH 1883, s. 5. Wirgin Häls. 2: 11 (1931).
b) motsv. KASSERA, v.2 4 c. PH 2: 832 (1730). Till efterrättelse meddelas: .. att anbuden .. få vid äfventyr af kassation ej innehålla .. några villkor från anbudsgifvarens sida. TLev. 1904, nr 36, s. 1.
Ssgr (i sht i fackspr.): (2) KASSATIONS-BEVIS. skriftligt bevis om ngts kassation (med angivande av skälen för kassationen). SFS 1889, Bih. nr 63, s. 5. Därs. 1923, s. 142.
(1 slutet) -DOMSTOL~02 l. ~20. [efter fr. cour de cassation] (i fråga om utländska förh. l. ss. teoretisk processrättslig term) jur. överdomstol med uppgift att efter förd klagan pröva, huruvida lagen gm en i lägre instans fälld dom blivit kränkt i sak l. form, samt ev. upphäva domen o. återförvisa målet till förnyad behandling i lägre instans. SP 1809, nr 35, s. 2. Kallenberg CivPr. 1: 142 (1917).
(2) -MÄRKE. särskilt märke åsatt kasserad materiell. SFS 1847, nr 17, s. 52. Schmidt HbVeter. 32 (1911).
(2 (a)) -MÖNSTRING. (förr) mönstring för kassation (utrangering) av materiell l. hästar l. av manskap som på grund av sjukdom l. kroppsskada icke längre är tjänstdugligt. BtRStP 1823, 8: 539. Nilson MarHäls. 25 (1924).
(2 (a)) -ORSAK~02 l. ~20. orsak till kassation av materiell l. varor l. hästar l. (numera icke i officiellt militärt fackspr.) av manskap som mönstras vid inskrivningsförrättning(ar). Holmberg Artill. 2: 84 (1882). Flodström SvFolk 85 (1918).
(2 (a)) -PROCENT. procent av kasserad materiell l. kasserade varor l. hästar l. (numera icke i officiellt militärt fackspr.) av vid inskrivningsförrättning(ar) icke antaget manskap. TT 1881, s. 110. Flodström SvFolk 84 (1918).
(2) -SEDEL. jfr -BEVIS. SFS 1847, nr 17, s. 36.
Spoiler title
Spoiler content