publicerad: 1935
KASSERA kase4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr KASSATION.
Ordformer
(förr äv. skrivet ca-. cazer- 1695. kaser- 1622—1832. kasser- (ca-) 1547 osv.)
Etymologi
[jfr d. kassere, t. kassieren; av fr. casser, bryta l. slå sönder, upphäva, ogilla, avskeda, av lat. quassare, skaka, slå sönder m. m., till p. pf.-stammen i quatere, skaka m. m. (jfr KASKARILL, SKUDDA, SKYDDA); jfr KASSABEL, KASSONAD]
1) (†) eg.: bryta sönder, slå sönder; förstöra, tillintetgöra; göra sig av med (ngt); avlägsna, utplåna o. d. Sijnn modersbroders Signetzringh bekom hann och. Doch bleff Salig Mester Hannses Nampn kasseret i Signethet. SthmTb. 1599, s. 95 a. Sedan han war vtdragen i fiendelandh, hafuer de det samma beuiss, kasserat och om inte giort. ÅngermDomb. 19/11 1630, fol. 36. Naturen .. gjör aldrig hastverk, utan då hon vil cassera det förderfvada; låter sig aldrig öfvertala, om icke af vanan. Linné DelNat. 21 (1773).
2) förklara (ngt) ss. icke längre gällande, förklara ogiltig, återkalla, upphäva, annulera, döda (se d. o. 5); numera bl. (se dock a) ngn gg (i fråga om ä. förh.) med avs. på (ställe i) kungl. förordning l. riksdagsbeslut (riksdagsprotokoll) o. d. G1R 29: 541 (1560). Hvilke beseglinger jagh här medh onödd och otvinget alldeles nu ogiller, casserer och um inthet gör. RA I. 2: 251 (1568). Wij (äro) nu wordne förorsakade alle Contracter som för detta dagz Dato äro vthgifne at igenkalla som Wij och nu vthi detta Brefs krafft alle förre Contracter cassera. Stiernman Com. 1: 983 (1629). Palmsköld hade .. sett de casserade privilegierna .. i Archivet. Geijer SvFolkH 3: 31 (1836). Liljecrona RiksdKul. 32 (1840). 4GbgSVH IX. 1: 7 (1906). 3NF (1929). — särsk.
a) om högre domstols upphävande av i lägre instans fälld dom; numera bl. (tillf.) jur. motsv. KASSATION 1 slutet. Hoffrettens dom .. (skall) wara casserat. Gustaf II Adolf 242 (c. 1620). Kunna vi .. icke citera tusentals domar vid underrätter, som vid högre instans blifvit kasserade? Almqvist AmH 1: 172 (1840).
b) (†) med avs. på mynt l. banksedel. Assignera een viss dag, effter hvilken alt fremmande mynt skall vara casserat. RP 8: 539 (1641). Till at så mycket mehra befordra magazinernes inrättning, så skola de casserade Caroliner, plåtar och 5 öhres stycken antagas uti betalning för siette pänningen. Carl XII Bref 430 (1718).
3) (†) upplösa, avskaffa. Wij ähre till sinnes att wele låthe Cassere den Österbottensche Rythere Fanan. SUFinlH 4: 186 (1613). (Det bör prövas) om Hans Kongl. Maj:t och Fäderneslandet af desz (dvs. ”tjärukompaniets”) Casserande skal tilstöta någon skada. Stiernman Com. 3: 406 (1666). Björnståhl Resa 1: 507 (1773).
4) förklara (ngt) för odugligt l. oanvändbart; förklara sig icke kunna godkänna l. godtaga (ngt); förkasta; särsk.: förkasta l. göra sig av med (ngt) ss. förbrukat l. icke längre fullt dugligt, utmönstra, utrangera, utdöma. Masterne vore richtige, och ingen mastemakare hade dem ratat och casserat. RP 12: 316 (1648). Försålde casserade och confiscerade munderingar. BtHforsH 3: 138 (1693). Kasserad materiel (vid ingenjör- o. fälttelegrafkårerna) stämplas med kassationsmärke samt inlägges i särskildt förvaringsrum. SFS 1907, nr 104, s. 6. Genom köttbesiktning i slakthus kasseras mycket kött, som annars skulle nå allmänheten och förorsaka sjukdom. Wirgin Häls. 2: 74 (1931). — särsk.
a) med avs. på person.
α) (efter prövning) förklara (ngn) oduglig l. olämplig till viss tjänst; numera bl. (icke i officiellt militärt fackspr.) i fråga om inskrivningsförrättning: förklara (ngn) icke kunna antagas till tjänst, icke antaga (ngn); förr äv.: skilja (ngn från viss civil l. militär tjänst), avskeda, avsätta. SUFinlH 2: 411 (1608). Borgemästaren i Åbo Hans Olsson var för sin oflijt och fyllerij skuldh ifrån borgemestarekallet casseratt. RP 2: 187 (1632). Man casserar ju then (som soldat) som til kroppen swag och wahnföhr är; hwi antager man tå then, som til sinnet är ogudachtig, och Gudz fiende? Isogæus Segersk. 555 (c. 1700). (1700) d. 6. Septemb:r blef iag .. fördh till länsmansgården i Mohra och skulle blefwet inskrefwen till tremennings soldat, men blef den gången casserad emedan iag war för liten. KKD 3: 117 (c. 1710). Kongl. Maj:t samtycker, at Allmogens Ryttare, Dragoner, Knecktar och Båtzmän, sedan de en gång såsom dugelige blifvit antagne, ei måge casseras eller förafskedas, utom deras Rusthållares och Rotars vetskap. PH 1: 673 (1727). ”Kasserade” värnpliktige. EkonS 2: 97 (1895).
β) (numera knappast br.) i annan anv.: förkasta, försmå, icke vilja veta av (ngn). Kanske skall Ödet dig det .. prof beskära / at se .. / dig sjelf, som förr af stolthet brann, / ibland de Rika glömd, all annorstäds casserad. LBÄ 7—8: 75 (1797). Kræmer Orient. 206 (1866).
b) (†) upphöra med driften vid (ngt), nedlägga. Dee hambrar, som ligge jerngruffvorne till mehn, skole casseres, men dee, som maasognerne intet ligge till mehn, kunne bliffva beholdne. RP 6: 12 (1636).
c) med avs. på förslag, skrivelse, röstsedel, assignation o. d.: icke godtaga, förkasta, ogilla. Thetta (dvs. innehållet i ett koncept till en rådsskrivelse) blef i thet nästa casserat. RA I. 1: 562 (1547). Om 2 (röst-)sedlar ligga tilsamman, fast än af en mening, så kastas de bårt ock båda två casseras. 2RARP I. 2: 19 (1720). En (röst-)sedel kasseras, enär därå endast står Sven Hansson och två valbara med det namnet finnas i kommunen. Aldén Medb. 5: 20 (1886). Två af mig föreslagna paragrafer (i den nya strafflagen) .. kasserades af kungen. De Geer Minn. 1: 233 (1892). Man har icke kunnat vara nog formalist för att kassera en anmälan, derför att den varit ofullständig. PedT 1896, s. 547. SvD(A) 1934, nr 253, s. 3.
d) (numera föga br.) med avs. på uppfattning: förkasta. Varen .. ej för hastige, at cassera den första tros artiklen i naturkunnigheten (omne vivum ex ovo). Linné PVetA 1739, s. 23 (1752).
(4) -STÄMPEL. kassationsstämpel. På (värj-)knappen finnes flottans kasseringsstämpel. Alm BlVap. 49 (1932).
Avledn. (till 4; i sht i fackspr.): KASSERARE, m. person anställd för undersökning av arbetsprodukter för event. kassering. JernkA 1878, s. 132. —
KASSERBAR, adj. som kan l. bör kasseras; kassabel. Värmeutvecklingen i (gevärs-)pipan är enorm, hvilket gör, att geväret mycket fort blir utbrändt och pipan kasserbar. AB(L) 1895, nr 265, s. 2. TT 1900, Byggn. s. 134.
Spoiler title
Spoiler content