SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KATALAN kat1ala4n, i bet. 1 m., i bet. 2 r. (l. m.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. katalane, eng. catalan, fr. catalan (i bet. 1 o. 2); av span. catalán, bildat till det spanska landskapsnamnet KATALONIEN (span. Cataluña). — Jfr KATALANSK, KATALONIER]
1) manlig invånare i det spanska landskapet Katalonien, man från Katalonien; i pl. om invånare i Katalonien utan hänsyn till kön. Katalanerna, provensalernas nära stamfränder. Vising TrubDiktn. 115 (1904). SvD(A) 1931, nr 107, s. 24.
2) sjöt. ett slags lättmanövrerad, vackert formad fiskarbåt av en typ som begagnas vid Kataloniens kuster. NF 3: 92 (1878). 2NF (1910).
Spoiler title
Spoiler content