publicerad: 1935
KATALAN kat1ala4n, i bet. 1 m., i bet. 2 r. (l. m.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. katalane, eng. catalan, fr. catalan (i bet. 1 o. 2); av span. catalán, bildat till det spanska landskapsnamnet KATALONIEN (span. Cataluña). — Jfr KATALANSK, KATALONIER]
1) manlig invånare i det spanska landskapet Katalonien, man från Katalonien; i pl. om invånare i Katalonien utan hänsyn till kön. Katalanerna, provensalernas nära stamfränder. Vising TrubDiktn. 115 (1904). SvD(A) 1931, nr 107, s. 24.
Spoiler title
Spoiler content