SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KATEDRAL kat1edra4l, r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cat(h)- l. kath-. cathdral 1680 (: Cathdrals Kyrckiors). kate- (cathe-) 1633 (: Cathedral Scholar) osv.)
Etymologi
[jfr d. katedral, t. kathedrale, eng. cathedral, fr. cathédrale, av lat. (ecclesia) cathedralis, (kyrka) hörande till biskopssäte (se KATEDRAL, adj.)]
(numera, utom i konsthistoriskt fackspr., nästan bl. i fråga om äldre l. utländska förh.) (huvud)kyrka vid biskops- l. ärkebiskopssäte; stiftskyrka; domkyrka, dom (se DOM, sbst.3). CFFredenheim (1785) i FoU 15: 240 (om Åbo domkyrka). Tyskland egde .. en stor anpart i (den gotiska) stylens vackraste uppblomstring, såsom bevittnas af dess storartade katedraler. Estlander KonstH 292 (1867). Hör, klockan slår till bön i katedralen. Nybom SDikt. 2: 378 (1869, 1880; om Uppsala domkyrka). Nordens vackraste katedral är förvisso domkyrkan i Trondhjem. Hahr ArkitH 226 (1902). Cornell NorrlKyrklK 54 (1918). — jfr TEGEL-KATEDRAL m. fl.
Ssgr (numera, utom i konsthistoriskt fackspr. samt i ssgrna -GLAS o. -SKOLA, nästan bl. i fråga om äldre l. utländska förh. Anm. Ssgrna -KYRKA o. -SKOLA äro urspr. bildade till KATEDRAL, adj. (jfr d. o. 1)): A: KATEDRAL-BYGGE. äv. konkret. UpplFmT 33: 128 (1918). Flodström SvFolk 316 (1918; konkret).
-FASAD. konsth. Hahr ArkitH 253 (1902).
-FÖNSTER. äv. (i fackspr.) om fönster (i kyrka l. profan byggnad) av ”katedralglas”. Dagen 1915, nr 334, s. 4.
-FÖRSAMLING. (†) domkyrkoförsamling. HärnösDP 1663, s. 38. Nordström Samh. 1: 231 (1839; i fråga om medeltida förh.).
-GLAS. [jfr d. katedralglas] (i fackspr.) benämning på ett slags färgat, föga genomskinligt glas med oregelbunden överyta som på grund av sina vackra färgskiftningar o. ljusbrytningar användes till fönster, i sht i kyrkor o. d. TT 1895, K. s. 13. SFS 1919, s. 230.
-KOR, n. Roosval RomK 157 (1930).
-KYRKA. (katedral- 1685 osv. katedrals- 1680) katedral. Brask Pufendorf Hist. 142 (1680). MoB 1: 189 (1770). SvRiksd. I. 1: 106 (1931).
-SKOLA, r. l. f. i fråga om medeltida förh.: domkyrkoskola; i nyare tid (förr) benämning dels på de ur domkyrkoskolorna utvecklade latinskolorna, dels på i stiftsstäder inrättade trivialskolor, dels slutligen på vissa under 1800-talet upprättade högre allm. lärovärk (i denna bet. kvarlevande ss. icke officiellt namn i vissa städer, t. ex. Lund); jfr BISKOPS-SKOLA. Rothovius Äropr. B 3 b (1633). Skolordn. 1724, s. 4. Michael Olai .. blef 1617 .. inskrefven vid Catedral-scholan i Wexiö. JBilmark (1784) i FoU 25: 244. Rietz SkolvH 2 (1848; om domkyrkoskola). Kongl. Maj:t .. anbefalde (år 1836) upprättande af en katedralskola i Lund. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17, s. 6. jfr 2NF 17: 217 (1912).
B (†): KATEDRALS-KYRKA, se A.
Avledn.: KATEDRALISK, adj.1 (adj.2, se d. o.). (numera knappast br.) som tillhör l. gäller l. erinrar om osv. en katedral. Domkyrkan (i Åbo) är stor och hög, af massiv och cathedralisk bygnad. CGjörwell (1759) i HA 9: 64. Nordforss (1805). Björkman (1889).
KATEDRALIST, m. (i fråga om ä. förh.) lärjunge i katedralskola. Strindberg Fjerd. 35 (1877). HågkLivsintr. 5: 22 (1924).
Spoiler title
Spoiler content