SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KERSEJ kærsäj4 l. kär-, äv. ker-, l. KIRSEJ kirsäj4, n.; best. -et; l. KERSING kær3siŋ2, l. ɟær3-siŋ2, sbst.1, r. l. m. ((†) f. Möller (1790, 1807), Nordforss (1805); n. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 148 (i handl. fr. 1695), Lind (1749)); best. -en; pl. (i bet.: olika slag av kersing) -ar (Serenius EngÅkerm. 12 (1727)); förr äv. KERSI, m. (TullbSthm 3/6 1543, Därs. 28/9 1583) l. n. (TullbSthm 3/6 1543, Därs. 28/9 1583), l. KERSIN, r. l. m. (TullbSthm 1535, s. 25 a, Lind (1749)) l. n. (TullbSthm 25/10 1571, Lind (1749)); best. (ss. r. l. m.) -en (VRP 1649, s. 452 (: Kirsinen)).
Ordformer
(kersayn (-aijn) 1671—1672. kersei(j) 1541—1670. kersein 1626. kersey 1639—1884. kersi(j) (-sii, -sie) 1553 (: kersi strumpor)—1636. ker(s)-sin (-sijn, -sjin, -sien) 1527—1749. kersing(h) 1667 osv. kersy 1566. kersynn 1561. kertsij 1555. kiersey 1640. kierseyn 1541. kier(s)sin 1637—1719 (: Kiersins Kiortill). kiersing (kjers(s)ing) 1686 (: Kiersingz Rysse Rock)—1779. kirsen c. 1657. kirsej (-seij) 1655 osv. kirsey 1815—1927. kirsin (kijr-, -sijn, -siin) 1633—c. 1755. kirs(s)ing 1677 (: Kirssingz Kiortel)—c. 1714 (: klädes Kirsing). kirsi (kijrsij) 1556—1592 (: kirsi Strump[er]). kär(s)sij (-ii) 1543—1583. kärsin 1571—1749. kärsing (kiär-) 1718 (: Klädes Kiärsing)—1872)
Etymologi
[jfr d. kersej, kirsej, mnt. kirsei, karsei, mnl. kersey, t. kirsei, kersey, fr. carisel (ä. fr. carizé); ytterst av eng. kersey, trol. efter köpingen KERSEY i Suffolk. Formen kersing synes ha uppstått i sv. gm formell anslutning till avledn. på -ing (jfr t. ex. tygnamnet SLESSING); formen kersin är trol. inlånad i denna form (jfr KERSINIKEN)]
(förr) ett slags treskäftat, vitt l. färgat ylletyg. OPetri Tb. 166 (1527; uppl. 1929). Skotsk kärsij. TullbSthm 26/10 1543. Engilsk kersij. Därs. 8/5 1561. 11 st. stolar klädda med gult kiersing. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 148 (i handl. fr. 1695). Liftröjan af grönt kläde eller kjerssing. Linné Ungd. 2: 263 (1734; i fråga om kvinnornas dräkt i Mora). 2VittAH 3: 110 (1793). Åstrand (1855). — särsk. (anträffat i formerna kersej o. kirsej) om ett särsk. till uniformskläder användt, grovt kyprat o. hårdt valkat, men föga appreterat ylletyg. KatalIndUtstSthm 1897, s. 315 (i fråga om i Danmark tillvärkat tyg). Kjellin (1927).
Ssgr (förr): A: KERSEJ- l. KERSING-KLÄDE, -STRUMPA, se B.
B: KERSEJS- l. KERSINGS-KJORTEL. BoupptSthm 29/8 1659. BoupptRasbo 1719. —
-KLÄDE. (kersej- 1563 (: kärsij clädes kiortell). kersings- 1669) (†) = KERSEJ; jfr RASK-KLÄDE. VadaKInvent. 1669.
Ssg: kersejklädes-kjortel. (†) FörtHertJohLösegend. 1563, s. 68. —
-STRUMPA. (kersej- 1553—1645. kersings- 1637—1676) i sht i pl. HH 2: 34 (1553). BoupptSthm 1676, s. 747 a. —
-YLLETRÖJA l. -YLLE(N)STRÖJA. (†) tröja av kersej. En rödh Kersins Vllenströija, medh Swart i guld Snören opå. BoupptSthm 12/9 1659. 1 Hwijt Kerssins ylleströija. Därs. 1670, s. 396.
Spoiler title
Spoiler content