publicerad: 1935
KISA ɟi2sa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av lapska kisa]
(i Norrl.) ett slags stor ask l. packkorg för klövjesadel. (Lapparna tillvärka) stoore Askar eller kijsor, them the medh been inläggia och thet artigt uthrijta. SRheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 57. VerdS 82: 14 (1899). TurÅ 1933, s. 313.
Spoiler title
Spoiler content