SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KITANER kita4ner, sbst. pl.
Etymologi
[av kines. k'i-tan, namn på ifrågavarande folkstammar. — Jfr KATAINER]
benämning på de mongoliska (möjl. tungusiska) folkstammar som på 900-talet grundade riket KITAJ (KATAJ, KATHAY); jfr KATAINER. 2NF 13: 1298 (1910). Donner Sib. 113 (1933). jfr: Dessa K'i-tan, som skulle komma att få en lysande framtid i norra Kina. NorstedtVärldH 15: 175 (1928).
Spoiler title
Spoiler content