KIVI ki4vi, förr äv. KIVIKIVI, m. l. r.; best. -n; pl. -er (4Brehm 9: 508(1926)).
Ordformer
(kivikivi 1861. kivi 1875 osv.)
Etymologi
[jfr t. kiwi, eng. kiwi, kiwi-kiwi; lån från australnegrernas språk på Nya Zeeland]
i sht zool. individ l. art av det på Nya Zeeland levande strutsfågelsläktet Apteryx Shaw; särsk. om arten Apteryx mantelli Bartl. (Apteryx australis Shaw). Thorell Zool. 2: 193(1861). (Stuxberg o.) Floderus 2: 616(1903).
Ssg: KIVI-FÅGEL. = KIVI;äv. zool. i pl., om gruppen Apteryges. Kivifåglarna .. trippa omkring på sina starka ben. Hedin Pol 2: 456(1911). 4Brehm 9: 508(1926).
SAOB
