SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLURIG, klɯ3rig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. (Östergötl., Smål., Skåne) kluri(g); jfr sv. dial. (Smål.) klura ut, lista ut; av ovisst urspr.]
(i sht i södra Sv., vard.) knepig, finurlig, klipsk, småslug. En klurig detektivhistorias humoristiska saltomortaler. SvSkämtl. 146: 30 (1920). David var en klurig krämare. Lindqvist Herrgårdsh. 216 (1921). SvD(A) 1931, nr 181, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content