SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNAK kna4k, adj. -are.
Etymologi
[sv. dial. (Västerb., Medelp.) knak, rak, styv; besläktat med KNEK, KNEKA; jfr KNAKHALS, KNEKHALS]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rak, styv, stel. Några killingar stodo helt knaka på taket. Hedenvind-Eriksson FallSkog 21 (1910). Knak var han i nacken. Högberg Boltz. 103 (1920).
Spoiler title
Spoiler content