SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNALTIG knal3tig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[avledn. av KNALT]
(vard., föga br.)
1) om väg o. d.: ojämn, knagglig. Bondeson MVK 133 (1893, 1903). Nordström Amer. 121 (1923).
2) om bröd: knallhård; jfr KNALLIG. Hedenstierna Jönsson 86 (1894; i bild).
Spoiler title
Spoiler content