SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNARR knar4 l. KNIRR KNARR knir4 knar4, interj.
Etymologi
[ljudhärmande; jfr KNARR, sbst.5]
interj., återgivande ett knarrande ljud; äv. i substantivisk anv. Skorna kalla honom narr; / Dertill låta de knirr och knarr. CJEkeblad (c. 1650) hos Afzelius Sag. VIII. 2: 307. Det sade knarr. Holmberg 1: 498 (1795). UvHeland (1842) hos Dahlgren 2Ransäter 155.
Spoiler title
Spoiler content