SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNICK knik4, sbst.2, n., äv. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en.
Etymologi
[jfr d. knik; snarast väl av ljudhärmande ursprung l. vbalsbst. till KNICKA, v.2; möjl. dock eg. samma ord som KNICK, sbst.1 (jfr KNICKA, v.2)]
(i sht i vitter stil, föga br.) knackande l. knäppande ljud; knackande, knäppande; särsk. i förb. knick och knack o. d. Schultze Ordb. 2342 (c. 1755). Då föll, liksom af en händelse, skelettets arm ner mot knäet, med en kort knick. Strindberg HMin. 1: 92 (1905). Vid stadsvarven rådde ännu något liv i deras knick och knack. Högberg Frib. 269 (1910).
Spoiler title
Spoiler content