SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNIRSLA, v. -ade.
Etymologi
[jfr sv. dial. knirsa, ä. d. knerse, mnt. knirsen, t. knirschen; nära besläktat med KNIRKA o. KNIRRA]
(†) gnissla, knastra. Emellan tändren knirsslade .. (pulvret) och kändes heel hårdt. CollMedP 1697, s. 98.
Spoiler title
Spoiler content