SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNÖL knø4l, adj. -are (Cannelin (1921)); n. -t (Cannelin (1921)).
Etymologi
[av nt. knül l. t. knüll, drucken; av ovisst urspr.]
(i vissa trakter, starkt vard.) berusad, drucken, full; nästan bl. i predikativ ställning. Sehlstedt Tel. 57 (1857). Nordensvan Figge 6 (1885). Cannelin (1921).
Spoiler title
Spoiler content