publicerad: 1937
KOMPRESSION kom1präʃω4n, äv. -eʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr ofta skrivet com-)
Etymologi
[jfr t. kompression, eng. o. fr. compression; av lat. compressio (gen. -ōnis), vbalsbst. till comprimere (se KOMPRIMERA); jfr PRESSION]
(i fackspr.) sammantryckning, sammanpressning, hoppressning; jfr KOMPRIMERA 1. VetAH 1814, s. 160. Fock 1Fys. 229 (1853). — särsk.
a) med. tryckning på ngn kroppsdel medelst förband o. dyl. l. (vid massage) med handen; jfr KOMPRIMERA 1 a. VetAH 1813, s. 264. LbKir. 1: 443 (1920).
b) fys. o. tekn. hoppressning o. sammantryckning av luft l. annan gas, förtätning; jfr KOMPRIMERA 1 b. Berzelius Kemi 2: 536 (1812). Lundberg Lok. 151 (1902). Moln af iskristaller afdunsta .. allt efter som luften sjunker och genom kompressionen uppvärmes. Timberg Meteor. 83 (1908). Nerén (1930).
Ssgr (i sht i fackspr.): (b) KOMPRESSIONS-ANSTALT. (†) för komprimering av gaser; jfr ANSTALT 6. JGGahn (1811) hos Berzelius Brev 9: 59. —
(b) -CYLINDER. tekn. —
-GLOB. (förr) mil. visst slags mina använd för krossning av motståndarens mingallerier. Törngren Artill. 4: 2 (1794). SvLitTidn. 1819, sp. 783. —
(b) -KOLV. tekn. i maskin av visst slag: kolv vid vars rörelse luft komprimeras. JernkA 1880, s. 325. TT 1898, M. s. 49. —
-KULA. (förr) mil. för räfflade gevär använd gevärskula vars utträngande i räfflorna o. därav följande styrning orsakades av krutgasens sammantryckning av kulan i dess längdriktning. KrigVAH 1858, s. 189. Alm VapnH 141 (1927). —
(b) -PUMP. tekn. för komprimering av luft (l. annan gas) använd kompressor (se d. o. b). Berzelius Kemi 1: 35 (1808). NoK 49: 140 (1925). —
(b) -TEMPERATUR. i fråga om luft l. annan gas: temperatur som luften osv. erhåller gm komprimering. JernkA 1900, s. 451. —
Spoiler title
Spoiler content