SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1937 KONICITET kω1nisite4t l. 01—, r.; best. -en. Etymologi [jfr t. konizität, eng. conicity, fr. conicité; till KONISK] tekn. konisk form, avsmalnande som står i samband med konisk form. JernkA 1864, s. 188. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 7. SAOB Alfabetisk lista kongress subst. kongruens subst. kongruent adj. kongruera verb kongruerande konicitet subst. konig koning konisk adj. koniskt konjagare Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content