SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONSERV konsær4v, r. l. f. l. m. ((†) n. Bruno Gumm. 108 (1762; i bet. 1)); best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 1) KONSERVA, f.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -serv 1736 osv. -serve 17441832. -server, pl. 1638 osv. conserva 1642)
Etymologi
[jfr t. konserve, eng. conserve, ä. eng. (i bet. 1) conserva, fr. conserves, pl., av mlat. conserva, till lat. conservare (se KONSERVERA)]
1) farm. o. sockerbag. mos bestående av (färska) växtdelar som krossats tillsammans med socker till en deg. Schroderus Albert. 1: 24 (1638). Månsson Åderlåt. 128 (1642; om lavendelsocker). Forshæll OrgPharm. 129 (1836). Grafström Kond. 43 (1892). — jfr APELSIN-, BETONIKA-, CITRON-, HOSTÖRTS-, JORDREVS-, ROSEN-KONSERV m. fl.
2) gm särskild behandling o. inneslutning i hermetiskt tillslutet kärl (vanl. bläck- l. glasburk) konserverade matvaror; i sht i pl. Dalin (1871). SFS 1906, nr 38, s. 22. Konserver .. af mjölk, kött, grönsaker och fisk. Smith (1916). Hellström Storm 368 (1935). — jfr FISK-, KÖTT-, SOPP-, ÄGG-KONSERV(ER).
3) [efter motsv. anv. av fr. conserves] (numera knappast br.) i pl.: svagare (vanl. färgade) glasögon avsedda att bevara l. stärka synförmågan, ”sparglasögon”; jfr KONSERVATIONS-GLASÖGON. BoupptVäxjö 1796. (Jag började) att bruka konserver. MoB 2: 188 (1800). Blå konserver för ögonen. OLevertin (1889) hos Söderhjelm Levertin 1: 268. 2NF (1910).
Ssgr (i allm. till 2): KONSERV-ASK. (i Finl.) konservdosa, konservburk. Hallstén o. Lilius (1896).
-BRYTARE, r. l. m. = -ÖPPNARE. BoupptVäxjö 1886.
-BURK.
(jfr 3) -GLASÖGON, pl. (†) = KONSERV 3. LdVBl. 1836, nr 35, s. 4. Nordenskiöld Vega 2: 37 (1881).
-ÖPPNARE, r. l. m. sax- l. knivliknande redskap för öppnande av konservburkar.
Spoiler title
Spoiler content