SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORAL kωra4l, adj.
Etymologi
[jfr d. koral, adj.; av mlat. choralis, avledn. av lat. chorus (se KOR, sbst.1)]
mus.
1) (föga br.) som gäller osv. körsång; kör-. De första katalanska filharmoniska och korala föreningarna. Hagberg Trub. XVII (1917).
2) (mindre br.) som gäller osv. koraler l. koralmusik; koral-. Det (medeltida) svenska korala materinalet. SvTMusF 1928, s. 34.
Spoiler title
Spoiler content