SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORDAT, adj.
Etymologi
[jfr holl. kordaat, hjärtlig, oförskräckt, eng. cordate, hjärtformig (i ä. eng. äv.: hjärtlig); efter lat. cordatus, förståndig, till lat. cor, hjärta (se KORDIAL, adj.)]
(†) kordial, hjärtlig; behjärtad, frimodig. Achrelius Hand A 4 b (1690). En rättwijs och Cordat domare. VDAkt. 1715, nr 405. Biurman Brefst. 123 (1729).
Spoiler title
Spoiler content