KRAM kra4m l. kram4, sbst.2, r. l. m.; best. kramen resp. krammen; pl. kramar resp. krammar.
vbalsbst. till KRAMA.— jfr GAST-,HJÄRTE-KRAM.— särsk. (i sht i kvinnospr.) om omkramning ss. vänskaps- l. ömhetsbetygelse; särsk. bildl., i slutönskan i brev. Nu skall Lillan ge farbror en riktigt stor kram! En stor kram från din egen lyckliga Maud. Krusenstjerna TonyVäx. 245(1922). Spong Dam 89(1937).
