SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRIM- kri3m~ l. krim3~.
Etymologi
[ssgsform till ortnamnet KRIM; jfr KRIMMER, KRIMSK]
i ssgr för att beteckna ngt ss. hemmahörande på l. härrörande från (osv.) Krim.
Ssgr: KRIM-FÅR, n. fettstussfår (hemmahörande i Sydryssland o. Asien). WoJ (1891).
-GOT. hist. o. språkv. individ tillhörande en numera utdöd germansk folkstam på Krim; i sht i pl. NF 5: 1393 (1882).
-GOTISK. jfr -GOT. Krimgotiska ord. NF 5: 1393 (1882).
-GOTISKA. språkv. krimgoternas språk. Noreen VS 1: 74 (1903).
-SKINN. (mindre br.) skinn av krimfår; jfr KRIMMER. Ramsay Barnaår 2: 82 (1904).
Spoiler title
Spoiler content