publicerad: 1938
KRONÄRTSKOCKA krω3n~ærtskok2a, stundom KRONÄRTSCHOCKA -ʃok2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Warg 402 (1755), Liljeblad Fl. 455 (1816)); förr äv. KRONARTSKOCK l. KRONARTSKOCKA l. KRONÄRTSCHOCK l. KRONÄRTSKOCK.
Ordformer
(kron- 1728 osv. krone- 1756. -artskock 1816—1885. -artskocka 1885. -ärteskocka c. 1750 (: kronärteskåckeblommor). -ärtschock 1870. -ärtskock 1795—1852. -ärtskocka 1728 (: -Ärtskockor, pl.), 1757 osv.)
bot. o. trädg. växten Cynara scolymus Lin., som odlas för sina blomkorgar, av vilka holkfjäll o. botten ätas; äv. om växtens blomkorgar; äv. om de tillredda blomkorgarna ss. maträtt l. ingående i maträtt. Dahlman Trädg. 139 (1728). SvKock. 97 (1837). Kokta kronärtskockor. Hagdahl Kok. 723 (1879). Sparrisen och kronärtskockan växer vild (vid foten av Libanon). Heidenstam End. 10 (1889). Hellström Lekh. 500 (1927).
Ssgr: A: KRONÄRTSKOCK-BOTTEN, se C. —
C: KRONÄRTSKOCKS-BOTTEN. (-skock- 1929. -skocks- 1822—1938) i sht kok. Nordström Matlagn. 120 (1822). Puré af kronärtskocksbottnar. Hagdahl Kok. 725 (1879; rubrik). Stekt kronärtskocksbotten. Escoffier 2: 154 (1928). Husmodern 1938, nr 7, s. 6. —
Spoiler title
Spoiler content