SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRYMPA, sbst.2, f.||ig.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. krympa, liten, hopkrympt person, odåga, stackare; till KRYMPA, v.]
(†) (liten) stackare, stympare, odåga, ynkrygg. Verelius Gothr. 186 (1664). (Teologerna) fela mot Grammatican, hvaruti de dock hafva en gemensam sak med hvar och en ynkelig krympa och stympare. Lundberg Paulson Erasmus 154 (1728). Weise 1: 149 (1769).
Spoiler title
Spoiler content