SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRÄS- krä3s~, första ssgsled.
Ordformer
(kres- 1738—1755. kräs- (krääs-) 1629 osv. kräsz- 1665—1667. krääsz- 1669)
Etymologi
[till KRÄSEN]
Ssgr: KRÄS-BUK. (†) läckergom; vivör. Grubb 874 (1665). —
-LEVNAD. (†) vällevnad, yppigt levnadssätt (i sht i fråga om mat o. dryck). Schroderus Os. 1: 125 (1635). Krääszlefnad medh kostelige Drycker och Specerier. Risingh KiöpH 20 (1669). —
-MAGA, oböjl. adj. (-maga 1688—1864. -mage 1667 —c. 1700) (†) kräsmagad; i eg. o. bildl. anv. Rudbeckius Luther Cat. 59 (1667). Medelklassen, något mindre kräsmaga än den förnäma verlden. Blanche Bild. 2: 68 (1864). —
-MAGAD, p. adj.
1) som är mycket kinkig beträffande mat o. dryck o. som vämjes vid det som icke smakar l. är på minsta sätt rörigt l. osnyggt. Är maten ej nog god för dig som andra? / Törs sloken ock kräsmagad bli? Triewald Lärespån 123 (c. 1710). SvD(A) 1930, nr 262, s. 5.
2) bildl.: synnerligen nogräknad o. kritisk, granntyckt, ömtålig, kinkig. CGyllenborg Vitt. 289 (1721). Damerna voro halfklädda. .. Jag är just inte annars så fasligt kräsmagad af mig, men det generar mig. Backman Reuter Bræsig 41 (1872). SvD(A) 1930, nr 269, s. 6.
Avledn.: kräsmagenhet, r. l. f. Rydqvist SSL 5: 87 (1874). Funch KBref 62 (1909). —
-MAGE, m.||ig. (vard., numera mindre br.) kräsmagad person; läckergom; i eg. o. bildl. anv. Schroderus Hoflefw. 69 (1629). Basturökt fårkött är en delikatess för en kräsmage. DN(A) 1933, nr 77, s. 6. —
-MAGE, adj., se -MAGA. —
-MAT. (†) kräslig l. läcker mat. Kräs ok Lust-Maat. Lucidor (SVS) 81 (1668). —
-MUN. (†) läckergom. Lindschöld Vitt. 200 (c. 1670). —
-MÄTE. (†) kräslig l. läcker mat. Lucidor (SVS) 219 (1672). Schultze Ordb. 3053 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content