SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUBAN kuba4n l. kɯ-, m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(äv. skrivet cu-)
Etymologi
[jfr t. kubaner, eng. cuban, span. cubano; avledn. av önamnet KUBA]
man tillhörande befolkningen på Kuba, man från Kuba; särsk. i fråga om den vita befolkningen på ön; i pl. utan hänsyn till kön. NF 3: 666 (1879). Melander Långtur 160 (1896).
Spoiler title
Spoiler content