SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KULLRIG, adj.4
Ordformer
(äv. skrivet kulr-)
Etymologi
[möjl. substitut för KNOLLRIG i anslutning till KULLRA, v.2]
(†) knollrig, krusig. Svart och kulrigt hår. Wallenberg (SVS) 1: 323 (1771). 2VittAH 12: 105 (1822, 1826).
Spoiler title
Spoiler content