SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KURSOR kur3sor2 l. 40; best. -n; pl. -er kursω4rer.
Ordformer
(förr äv. cur-)
Etymologi
[av lat. cursor, löpare, samhörigt med KURS]
titel för universitetsvaktmästare, i senare tid särskilt om den som är anställd vid drätselvärket o. kansliet. ConsAcAboP 1: 25 (1641). Cursorerne stodo med spirorne på hvar sin sida om bordet, och detta bibehölls så länge högtidligheten varade. Wallquist EcclSaml. 1—4: 209 (1789). Vaktmästare vid drätselverk och kansli (vid universitet), vilka må tilläggas tjänstebenämningen pedell eller kursor. SFS 1916, s. 148. FörelLU 1938, v.-t. s. 36. — särsk. (†) i allmännare anv., om tjänare vid läroanstalt o. d. Weste FörslSAOB (1823; om nationsvaktmästare). Svedelius Lif 66 (1887; om lärjunge som städade, eldade osv. i skolrummen).
Ssgr: KURSORS-DRÄKT. NF 9: 298 (1885). —
-SPIRA, r. l. f. Rydin Minn. 1: 131 (1929). —
-SYSSLA, r. l. f. Porthan BrefCalonius 483 (1798).
Avledn.: KURSORAT, n. (†) kursorsbefattning. ConsAcAboP 3: 403 (1670).
Spoiler title
Spoiler content