KURSORISK kursω4risk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[av lat. cursorius, adj. till cursor (se KURSOR)]
(i fackspr.) hastigt genomgående, hastig, flyktig; särsk. (numera mindre br.) pedag. om läsning: som sker utan närmare analys l. kommentar, kursiv (se KURSIV, adj. 1). SvMerc. 3: 515 (1757). Med kursorisk läsning menar jag det af lärjungen jemnförelsevis mera på egen hand företagna sammanhängande studiet af någon författare. PedT 1865, s. 74. För turister, som önska bese Egypten på ett mindre kursoriskt sätt. NF 20: 364 (1896). Vi vilja kursoriskt genomgå kartorna å taflan. Fennia XXXIX. 5: 277 (1918).
SAOB
