SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUSK, sbst.1, l. KUTS, sbst.1 l. KUTSK, sbst.1 m. l. f.
Ordformer
(kudsk 1637. kusk- 1738 (: Kusk-vagn)1828 (: Kuskvagn). kutz-, kuts- 1583 (: kutzknecte[n])1663 (: Kutzwagnar). kut(z)sk 1622 (: kutskevagn), 1658 (: Landkutzskar)1756 (: Kutskvagn))
Etymologi
[liksom ä. d. kudsk, kutz(k), kusk, av t. kutsche (ä. t. kotsche, kutze); jfr holl. koets, fr. coche, eng. coach (lånat från fr.); av ungersk. kotsi, kocsi, eg. adj. till Kocs, namn på den by där denna vagnstyp ansågs ha uppkommit]
(†) = KUSK-VAGN. Her General Baner hade practicerat att låta föra honom på en kudsk fengzlig. RP 7: 92 (1637). Lillienstedt Christus C 3 a (1694). — jfr LAND-KUSK.
Ssgr (†): A: KUSK-DRIVARE. (kusk- 1592. kuske- 1586) kusk. KlädkamRSthm 1586 B, s. 15 a. VinkällRSthm 1592.
-HÄST. vagnshäst. Linc. L 5 b (1640). Schultze Ordb. 1698 (c. 1755).
-KNEKT. (kusk- 1583. kuske- 15831586) [jfr t. kutsch(en)knecht] kusk. KlädkamRSthm 1583 A, s. 16 b. Därs. 1586 B, s. 24 a.
-VAGN. (kusk- 15991828. kuske- 16191741) [efter t. kutsch(en)wagen] täckvagn av äldre typ; i sht om sådan använd ss. praktvagn l. resvagn resp. postvagn. HSH 12: 220 (1599). Kutzwagnen medh the sex hästar som therföre woro spänte. Petreius Beskr. 2: 129 (1614). Humbla Landcr. 143 (1740). Heinrich (1828).
B: KUSKE-DRIVARE, -KNEKT, se A.
-TÖM. vagnstöm. SthmStadsord. 1: 114 (1654).
-VAGN, se A.
Spoiler title
Spoiler content