SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUTTER kut4er, sbst.1, r. l. m.; best. -n; pl. kuttrar.
Ordformer
(förr äv. skrivet c-)
Etymologi
[av eng. cutter, om (olika slags) skärande värktyg, till cut, skära (se KÅTA, v.)]
tekn. i vissa trähyvelmaskiner: hyvelstål fäst vid en särskild stomme på en vals o. avsett att vid valsens rotation avskilja små spånor från arbetsstycket; stundom äv. dels om sammanfattningen av hyvelstål o. stomme, dels om stommen (utan hyvelstål). TT 1873, s. 219. Kuttrar, å hvilka hyfveljärn äro fastgjorda. Ekman SkogsteknHb. 179 (1908). På en hastigt roterande vals .. äro hyveljärn — kuttrar — fastskruvade. Landsm. XVIII. 1: 26 (1912). Hyvelstålen i kuttrarna äro löstagbara. SvSkog. 997 (1928). — jfr FRÄS-, HYVEL-, UNDER-, ÖVER-KUTTER.
Ssgr (tekn.): A: KUTTER-HYVELSPÅN~102 l. ~200. jfr -SPÅN. AB 1889, nr 270, s. 4.
-HYVLARE. (kutters-) hyvlare vid trähyvelmaskin med kuttrar. SvD(A) 1932, nr 190, s. 14.
-SPÅN. hyvelspån från trähyvelmaskin med kuttrar. SD(L) 1900, nr 528, s. 8.
-VALS; pl. -ar. (mindre br.) TT 1897, Allm. s. 199. Landsm. XVIII. 1: 26 (1912).
B (föga br.): KUTTERS-HYVLARE, se A.
Avledn. (i fackspr.): KUTTRA, v.1, -ing. bearbeta (ngt) med kutter; nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ing. Kuttringen försiggår medelst roterande stål. Edberg TräB 168 (1929).
-KUTTRIG, adj. ss. senare ssgsled, om trähyvelmaskin: som har (så l. så många) kuttrar; jfr FEM-KUTTRIG.
Spoiler title
Spoiler content