SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVALIFIKATION kval1ifik1atʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-, -fic-)
Etymologi
[jfr t. qualifikation, eng. o. fr. qualification; av mlat. qualificatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till qualificare (se KVALIFICERA)]
1) (utom mera tillf. bl. i vetenskapligt fackspr.) motsv. KVALIFICERA 2: bestämmande av ngt med avs. på dess art l. karaktär l. beskaffenhet, karakteriserande; definition; förr äv.: rubricering. Satyriskt Herda-qvad hållit öf:r sal. H. M:tts Drottningen. .. Denna qvalificationen af Satyriskt blef utstruken. Benzelstierna Cens. 191 (1743). (Bergasse visar) huru felaktig och farlig den obestämda qvalifikationen af högförräderi är i denna nya lag. LittT 1797, s. 212. Ekbohrn (1904). — särsk. (†) konkretare: titel, yrkesbeteckning. Forssell Hist. II. 1: 120 (c. 1871, 1875).
2) (utom mera tillf. bl. i vetenskapligt fackspr.) beskaffenhet, karaktär, egenskap, bestämning. I detta brott (dvs. barnamord) sammanstöta alla de qualificationer, som i lagfarenheten anses göra en gärning grof. AdP 1786, s. 152; jfr 5. Hvarje punkt af näthinnan har en viss egendomlighet, som förlänar det partiella synintryck, hvilket träffar densamma, en särskild lokal qvalifikation. Rein Psyk. II. 1: 372 (1891).
3) erforderlig förutsättning med hänsyn till utbildning, kunskaper, kompetens o. d. för bestridande av en tjänst, utförande av ett värv o. d., egenskap l. förmåga l. kunskap o. d. som gör ngn kvalificerad för ngt; jfr KVALIFICERAD 4 a. Geijer I. 4: 154 (1822). En god försäljares och expedits kvalifikationer bruka vanligen uttryckas med tre ord: varukännedom, kundkännedom och försäljningstaktik. HandInd. 976 (1927). De sökandes ekonomiska kvalifikationer. SvD(A) 1930, nr 278, s. 7. En rektors nödvändiga kvalifikationer. Därs. 1934, nr 241, s, 5.
4) jur. skärpande (av straff); äv. konkretare, om åtgärd o. d. som innebär ett skärpande av straffet; jfr KVALIFICERAD 4 c. JGRichert (1813) hos Warburg Richert 1: 56. Biberg 3: 336 (c. 1823). Högra handens mistande vardt den för edsöresbrottet bestämda qvalifikationen af dödsstraffet. 3SAH 4: 305 (1889).
5) jur. motsv. KVALIFICERA 4: ”kvalificerande”; äv. konkretare: försvårande omständighet; jfr KVALIFICERAD 4 d. Nordström Samh. 2: 310 (1840). Thyrén KommentStrafflKap14 141 (1906).
6) [jfr motsv. anv. i eng.] (i vetenskapligt fackspr.) inskränkning, modifikation; jfr KVALIFICERAD 6. De Geer Minn. 1: 223 (1892). Att, genom uppställande af en mängd qvalifikationer o. s. v. .. söka till det yttersta inskränka ”strafflatituderna” och binda domarens händer. Thyrén StrafflRef. 1: 114 (1910).
Ssgr: (5) KVALIFIKATIONS-GRUND, r. l. m. jur. försvårande omständighet. NF 7: 1471 (1884). —
(2) -OMDÖME~020. (föga br.) filos. omdöme som anger ngts beskaffenhet; motsatt: relationsomdöme. Vannérus Metaf. 25 (1914).
Spoiler title
Spoiler content