publicerad: 1938
KVART kvar4t, r. l. m. (Brasck FörlSon. D 2 a (1645) osv.), i bet. II 6 i vissa trakter äv. n. (Nordforss (1805), Hoppe (1892)); best. -en; pl. -er32 l. (efter räkneord o. vissa pron. l. adj., ss. FLERE, FÅ) =, äv. (i bet. II 6) -ar (Crusenstolpe Tess. 4: 333 (1849), Wallquist Doktorn 93 (1935)).
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr d. kvart, t. quart(e), eng. quart; av fr. quart, m., substantivering av quart, adj., av lat. quartus, fjärde, till quattuor (se FYRA, räkneord o. sbst.), resp. av fr. quarte, f., av lat. quarta (pars), f. till quartus. — Jfr KVARTER]
I. i bet. som eg. innebära: den fjärde l. fyra stycken.
1) mus. fjärde tonsteget från en viss ton (denna medräknad) i diatonisk följd uppåt l. nedåt; äv. om intervall omfattande fyra diatoniska steg. Londée Kellner 67 (1739). Jeanson (o. Rabe) 1: 38 (1927).
2) [eg. om fjärde läget l. paraden; jfr PRIM, SEKUND, TERS osv.] fäkt. vid fäktning: vapenläge l. parad varvid hand o. vapen äro förda något inåt (så att skydd beredes åt ”inre höga linjen”). Brasck FörlSon. D 2 a (1645). Tersmeden Mem. 1: 18 (c. 1780). Hellsten Florettf. 50 (1922).
3) (ngt vard.) om den fjärde supen i ordningen; jfr TERS. Vill inte farbror ha en liten qvart ofvanpå? NIllT 1871, s. 163. Engström 1Bok 51 (1905).
4) spelt. i biljardspel: stöt varigm man ”gör” bollen, sedan den först stött emot vallen tre ggr. Wilson Spelb. 66 (1888). 2NF 3: 380 (1904).
5) spelt. i det i sht förr spelade pikéspelet: svit av fyra på varandra följande kort i samma färg; äv. [efter fr. quart major; jfr KVART-MAJOR] i uttr. stor kvart, om dylik svit som börjar med ässet. Möller (1790). 2NF (1911).
6) spelt. tärningskast (i sht i brädspel) vid vilket den sida på tärningen kommer upp som har fyra prickar; äv. om denna sida på en speltärning. Nordforss (1805). Andersson Sudr. 29 (1899). — särsk. i uttr. som angiva resultatet av tärningskast med två tärningar. Kvart äss, kvart dus, kvart tre osv., då fyra prickar komma upp på ena o. en resp. två l. tre osv. på andra tärningen. Kvart l. kvarter all(a), då fyra prickar komma upp på vardera tärningen; jfr KVARTANER. Nordforss (1805). 2NF 4: 409 (1905).
II. fjärdedel samt i anv. som utgå från denna bet. — Anm. När ordet står som bestämning omedelbart före huvudordet, användes numera (utom i Finl.) blott genitivformen kvarts (efter motsv. form vid FJÄRDE-, FEMTE-DEL osv.); jfr Bergroth FinlSv. 86, 100 (1917).
1) fjärdedel (av ngt); utom i b numera bl. i sådana uttr. som en l. tre kvarts l. (numera bl. i Finl.) kvart jämte omedelbart följande (stundom underförstått) huvudord. En kvarts (resp. kvart) mil. Ett kvarts (resp. kvart) kilo kaffe. Tre kvarts (resp. kvart) meter. Dähnert 229 (1746). En kvart timme. MoB 6: 179 (1787). En qvart qvadratmil. Englund Ged. 5 (1853). För snart ett kvarts sekel sedan. Warburg Rydbg 1: 9 (1900). Hedenvind-Eriksson Offerv. 6 (1920). — särsk.
b) [jfr fr. aux trois quarts, eg.: till tre fjärdedelar, dvs. nästan helt o. hållet] (vard.) i uttr. på tre kvart1 0 4, ngn gg äv. sammanskrivet på trekvart1 04, eg.: till tre fjärdedelar, dvs. nästan helt o. hållet, närapå; i vissa uttr.
α) i fråga om berusning, i uttr. vara på tre kvart resp. på trekvart, vara (ganska) rusig; jfr a. Nordforss (1805). Engström Milst. 131 (1929).
β) i fråga om placering av huvudbonad på en persons huvud, i sådana uttr. som hava l. sätta hatten på tre kvart resp. på trekvart, på sned l. på nacken l. dyl. Lenngren (SVS) 2: 199 (1797). Fogelqvist ResRot 149 (1926).
2) (†) fjärdedels aln, kvarter. VgFmT I. 8—9: 87 (1554). Två quart väf. Lagerbring 1Hist. 2: 652 (1773).
4) (förr) benämning på en i Holland o. andra länder använd liten viktenhet motsvarande en fjärdedels engels l. 8 ass, dvs. ungefär 385 milligram. Stiernhielm Arch. F 2 a (1644).
6) fjärdedels timme; 15 minuter. (En) kvart över tolv, äv. (ngt vard.) kvarten över tolv, dvs. klockan 12.15. (En) kvart före l. i tolv, dvs. klockan 11.45. Tre kvart på l. (numera mindre br.) i l. (numera föga br.) till tolv, dvs. klockan 11.45; förr äv. (en) kvart till tolv, dvs. klockan 11.15. Var kvart, var femtonde minut, fyra ggr i timmen (med femton minuters mellanrum). Posten 1768, s. 5. (Professor Tingstadius') examen (med studenten Geijer) påstod i 3 qvart. MoB 7: 1 (1799). (Sv.) En el. ett quart till tu, (fr.) une heure et un quart. Weste (1807). Innan klockan var kvarten över sex, hade de (osv.). Lagerlöf Kejs. 221 (1914). Bergman JoH 269 (1926). — särsk.
a) med underförstått timslag. Nu är klockan redan kvarten över l. en kvart över. Linné Bref I. 1: 224 (1768). Nordforss (1805). Nu är klockan qvarten. Hedberg 4År 279 (1858).
b) om en kvart ss. väntetid efter det klockslag då ngt är utsatt att börja. Föreställningen börjar (klockan åtta) med kvart. Lundin NSthm 657 (1890). — särsk. i uttr. akademisk kvart, se AKADEMISK 2 a α β'.
c) (ngt vard.) i sht pedag. rast (eg. o. urspr. om en kvarts timme) mellan två lektioner, frikvart; förr äv. i uttr. leka kvarten, om skolbarn: roa sig med lekar under rasten. ÄSvBiogr. 7—8: 29 (1809: leka quarten). En brandstege .. användes flitigt under ”kvarterna” till övning i armgång. Vesterlund Skolm. 37 (1924).
7) [elliptiskt för en kvarts butelj l. flaska] (så mycket som rymmes i en) kvartsbutelj; i sht i sådana uttr. som en kvarts punsch, porter o. d.; jfr KVARTING 2. Hedenstierna Marie 8 (1896). Likörpriset ökas med .. 50 öre pr ”kvart”. SD(L) 1903, nr 33, s. 2. Essén Brilj. 259 (1918).
8) i sht bibliot. o. boktr. om det format som uppkommer, då ett helark vikes 2 ggr, så att varje blad utgör en fjärdedel av arket, kvartformat; äv. (ny anv.) om format vars höjd (oavsett arkvikningen) är mellan 25 o. 35 cm. En bok i stor, liten kvart. Thorild Bref 1: 14 (1780). Boheman ÅrsbVetA 1840—42, s. 104. Bokformatet var i sin äldsta form stor kvart. LfF 1906, s. 100. KatalReglSvBibl. 47 (1934). jfr (†): 1 Tysk Bibel i Regal qvart. BoupptSthm 1689, s. 737 b; möjl. ssg. — Anm. I sht förr användes det lat. uttr. in quarto, äv. skrivet in 4o l. 4:o, i kvartformat. Schück VittA 1: 175 (i handl. fr. 1634). Liljecrona RiksdKul. 213 (1840).
9) i sht bibliot. o. boktr. bok i kvartformat. Swedberg Schibb. 466 (1716). Qvarter och folianter äro uppstaplade (på den lärdes skrivbord). Elgström (o. Ingelgren) 197 (c. 1809). Sylwan (o. Bing) 1: 248 (1910).
10) [efter t. quart, kvartering, i sådana uttr. som durch die quart scheiden, eg.: utvinna (guld) gm fjärdedelen (guld), dvs. utvinna guld ur en legering av guld o. silver (i svavel- l. salpetersyra) gm tillsats av så mycket silver att guldet utgör bl. en fjärdedel av legeringen] (enst., †) kem. kvartering (se KVARTERA, v.2). Hiärne Berghl. 458 (1687).
Ssgr (Anm. Formen kvart- är den vanliga vid ssgr till I o. II 2—9 (i sht förr o. i Finl. äv. till II 1), under det formen kvarts- (i sht numera) förekommer (jämte kvart-) vid ssgr till II 1): A: (I 6) KVART-ALL04 l. 4 4. spelt. kvart all. Düben Talism. 6: 50 (1818). —
-ARK, n. (kvart- 1856 osv. kvarts- 1920)
1) (i Finl.) till II 1: fjärdedels ark. (Han) hade fått tag i ett qvartark papper. Topelius Fält. 2: 126 (1856).
2) i sht boktr. till II 8: ark som är vikt i kvartformat; äv. i utvidgad anv., om tryckalster (tidning) som utgöres av ett kvartark. Eichhorn Stud. 1: 11 (1869; om Dalins ”Argus”). ANF 39: 273 (1923). —
(II 8) -BAND. i sht bibliot. o. boktr. bokband i kvartformat, kvart. Schück VittA 3: 210 (i handl. fr. 1694). —
(I 1) -BASFIOL~002. (förr) mus. stämd en kvart högre än den vanliga basfiolen. Rudbeck Bref 245 (1685). —
-BLAD. (kvart- 1704 osv. kvarts- 1840)
1) (i fackspr.) till II 1; i fråga om generalstabskarta: blad som (i dubbel skala) omfattar en fjärdedel av ett ”helblad”. KrigVAH 1883, s. 255. SFS 1912, s. 781.
2) (i sht i fackspr.) till II 8: pappersblad i kvartformat; äv. (i sht förr) om tryckalster (tidning) l. handskrift (brev) på ett dylikt blad. CivInstr. 503 (1704). Stenhammar Riksd. 2: 82 (1840; om brev). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 1: 115 (1915; om tidningen Aftonbladets äldsta årgång). —
(II 1) -BUTELJ. (kvart- 1870—1938. kvarts- 1906) butelj som rymmer fjärdedelen så mycket som en helbutelj; äv. i överförd anv., om så stor kvantitet vätska (i allm. vin, punsch o. d.) som rymmes i (o. i allm. tänkes förvarad i) dylik butelj; jfr -FLASKA, ävensom KVART, sbst. II 7. Leufvenmark Vin. 2: 34 (1870). En .. kvartbutelj Carnegie Porter. SöndNStrix 1938, nr 24—25, Omsl. s. 2. —
-CIRKEL. (kvart- 1739 osv. kvarts- (i bet. 2) 1907 osv.)
1) mus. till I 1: schematisk framställning av det tempererade systemets tonarter med en kvarts intervall mellan deras begynnelsetoner. Londée Kellner 73 (1739). Bergenson Mus. 26 (1903).
2) (i sht i fackspr.) till II 1: fjärdedels cirkel. Brunius Resa 1838 12 (1839). Dens. GotlK 3: 359 (1866). —
(II 8) -DUERN. (förr) boktr. dubbelark (bestående av två ark av vilka det ena är lagt inuti det andra) i kvartformat. Fahlgrén Boktr. 74 (1853). —
(II 1) -FET. (kvart- 1904 osv. kvarts- 1894 osv.) (i sht i fackspr.) om ost: beredd av ystmjölk som ungefär till en fjärdedel utgöres av oskummad o. ungefär till tre fjärdedelar av skummad mjölk. SD(L) 1894, nr 169, s. 13. SFS 1917, s. 1793. —
(jfr II 8) -FORMAT. (kvart- 1792 osv. kvarts- 1908—1928) i sht bibliot. o. boktr. SP 1792, nr 22, s. 3. —
(II 1) -FYRKANT~02, äv. ~20. boktr. utslutningstyp som är fjärdedelen så stor som en ”fyrkant” (se d. o. II 1 b γ). UB 1: 559 (1873). —
-LÅDA, se B. —
(I 5) -MAJOR. [efter fr. quart major] (†) spelt. i pikéspel: stor kvart. Mont-Louis FrSpr. 158 (1739); möjl. två ord. SvTyHlex. (1851, 1872). —
(II 1) -MIL. (kvart- 1860—1930. kvarts- 1892—1930)
2) [jfr nor. kvartmil; ifrågavarande längdmått utgör en fjärdedel av en geografisk mil] (bland kustbefolkningen i vissa trakter, numera mindre br.) nautisk mil. GHT 1897, nr 265 A, s. 3. SvD(A) 1930, nr 237, s. 12. jfr Smith 259 (1917). —
(II 1) -PETIT. [denna stilsort är fjärdedelen så hög som petit] boktr. stilsort som i kägeln håller två typografiska punkter. Nordin Boktr. 379 (1881).
Ssg (boktr.): kvartpetit-linje. (mindre br.) linje av en kvartpetits höjd. Fahlgrén Boktr. 57 (1853). —
(II 1) -PIPA, r. l. f. (förr) rymdmått som rymde fjärdedelen av en ”pipa”. LdVBl. 1843, nr 49, s. 4. —
(jfr II 1) -RÅ, r. l. m. [jfr eng. quarter of a yard] (†) sjöt. det ställe på en rå som är midt emellan masten o. nocken. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Ahlman (1872). —
(II 1) -SEKEL. (kvart- 1887 osv. kvarts- 1924 osv.) (ett) fjärdedels århundrade. Nervander Bild. 22 (1887).
(I 1) -SEXT-ACKORD. mus. andra omvändningen av treklangen (då kvinten kommer underst), varigm den ursprungliga grundtonen blir kvart (o. den ursprungliga tersen blir sext). Mankell Lb. 130 (1835). —
-SIDA. (kvart- 1804 osv. kvarts- 1925 (i bet. 2))
1) fäkt. till I 2; vid fäktning, benämning på den ”inre sidan” i ”höga linjen” (som skyddas av vapnet i kvartläge). NF 5: 560 (1882).
(II 6) -SLAG. klockslag som angiver att klockan är (visar på) kvart före l. över hel timme; äv. allmännare, om klockslag vid varje kvart (äv. vid hel- o. halvtimme). En klocka som slår både timslag, halvtimslag och kvartslag. Hvad tiden brådskar! Hvarje qvartslag bringar / Mig närmare till den Förhatlige. Mimer 1839, s. 242. —
(II 1) -STAV. (kvart- 1850—1917. kvarts- 1929) [elliptiskt för KVARTCIRKEL-STAV] byggn. listvärk med kvartcirkelformig profil. Brunius SkK 124 (1850). —
(II 1) -STRECK. (i fackspr.) på kompass: fjärdedelen av ett ”streck”. UFlott. 2: 62 (1881). Hägg PraktNav. 19 (1900). —
-TIMME, se B. —
(II 1) -TON -tω2n, r. (kvart- 1927. kvarts- 1914—1924) mus. o. fys. fjärdedels tonsteg; motsatt: halvton o. helton. Engström Bläck 10 (1914). —
-TUNNA, se B. —
(II 1) -ÅR. (kvart- 1901. kvarts- 1754) (numera föga br.) fjärdedels år, kvartal. Ambrosiani SvSkråämb. 129 (i handl. fr. 1754). 3SAH 16: 73 (1901). —
B: KVARTS-ARK, -BLAD, -BUTELJ, -CIRKEL, -FET, se A. —
(II 1) -FIGUR. mil. o. idrott. om målskjutningstavla som framställer en soldats huvud o. övre del av överkroppen. Upsala(A) 1919, nr 71, s. 6. —
-FORMAT, se A. —
(II 1) -LÅDA, r. l. f. (kvart- 1824—1872. kvarts- 1824 osv.) särsk. om cigarrlåda som rymmer tjugufem cigarrer. DA 1824, nr 1, s. 7. —
-MIL, -SEKEL, -SIDA, -STAV, se A. —
(II 1) -TIMME l. (numera mindre br.) -TIMMA, r. l. m. (kvart- 1822—1892. kvarts- 1922 osv.) fjärdedels timme, kvart; 15 minuter; jfr KVART, sbst. II 6. Inom en qvarttimma. Zetterstedt SvLappm. 1: 249 (1822). —
-TON, se A. —
(II 1) -TUNNA, r. l. f. (kvart- 1824—1917. kvarts- 1917 osv.) (i fackspr.) (träkärl som rymmer) en kvarts tunna. DA 1824, nr 109, s. 5. —
-ÅR, se A.
Spoiler title
Spoiler content