SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVINTERANDE kvinte4rande, i Sveal. äv. -e3rande2, p. adj.
Etymologi
[jfr t. quintierend; till KVINT, sbst.1]
mus. om blåsinstrument: varpå vid överblåsning endast kunna ges de uddasiffriga övertonerna, av vilka den första är oktavens kvint (duodeciman); motsatt: oktaverande. 2NF (1911).
Spoiler title
Spoiler content