SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVISTA kvis3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr d. kviste; eg. bildl. anv. av KVISTA, v.1 Med avs. på bet.-utvecklingen jfr BARKA, v.2, FLÄNGA, v. 5, SKALA, v.]
löpa, springa, ”kila”; äv. allmännare: (i all hast) bege sig (gå, resa) på ett kort besök till en plats, göra en hastig avstickare; förr äv.: hastigt ge sig av l. fly; numera nästan bl. (vard.) i förb. med bestämning som anger varifrån l. varthän man beger sig; jfr särsk. förb. Kongen i Pohlen säijes qvista sin koos igenom Littoven åt Lublin at där hålla riksdag. Bark Bref 1: 67 (1703). Ned till ån vi qvista / För nöjes skull. Sehlstedt 4: 215 (1871). Kan du inte kvista hit ett slag på hemvägen? Klinckowström Fotb. 77 (1920). Bergman TantFarbr. 141 (1924). (†) De få qvista några gånger Torgen omkring, at höra sig om. Dalin Arg. 1: 314 (1733, 1754). — särsk.
a) (†) i uttr. kvista gatlopp, löpa gatlopp. Lind (1749). Ihre (1769).
b) (mera tillf.) bildl.; förr äv. med innehållsobj. Förr vil Han lif och lycka mista, / Än falska räfvekrokar qvista (dvs. gå krokrägar). Dalin Vitt. I. 3: 46 (1736). (En professor i Leyden) blir vid sin vetenskap. Man qvistar intet ifrån Syriskan bort i Geometrien. SvMerc. 1: 8 (1755).
c) (†) i uttr. göra ett kvistande (till en plats), göra en avstickare. Carlén Ensl. 3: 180 (1846).
Särsk. förb. (vard.): KVISTA AV10 4. ge sig av, kvista i väg. SvTyHlex. (1851). Rydqvist Kar. 11 (1924). jfr AVKVISTA, v.2 —
KVISTA BORT10 4. Serenius (1741). —
KVISTA EFTER10 32, äv. 40. Sundén (1888). —
KVISTA FÖRBI10 04. Weste (1807). —
KVISTA IN10 4. LoW (1889). På hvilostunderna qvistar han in till staden. SDS 1897, nr 550, s. 1. —
KVISTA NED10 4 l. NER4. SvD(L) 1903, nr 311, s. 3. (Stockholm) dit hon älskar att ”kvista ned” (fr. Uppsala). Upsala(A) 1927, nr 226 A, s. 4. —
KVISTA OMKRING. (†) springa omkring, hit o. dit. Hermelin BrBarck 161 (1708). Brottom fick Nicka at qvista omkring i grangålana. Sahlstedt SagTupp. 5 (1758). Livin Kyrk. 81 (1781). —
KVISTA UNDAN10 40 l. 32. KKD 3: 206 (1711). —
KVISTA UPP10 4, äv. OPP4. Lindqvist Stud. 17 (1906). —
KVISTA UT10 4.
1) springa ut; bege sig ut. BL 14: 188 (1847). Öfver helgen kvistar jag kanske ut .. i skärgården. Ullman FlickÄra 133 (1909).
2) (†) gm springande slita ut (skodon). Taga gradum Magisterii .., en heder för hvilken mången har qvistat ut några par skor. SvNitet 1738, nr 6, s. 7. —
KVISTA ÅSTAD10 04. Berndtson (1880). —
KVISTA ÖVER10 40.
1) springa över (ngt). PBellander (c. 1800) hos Hagström Herdam. 4: 636. (Haren) qvistade oförskräckt öfver en stor slät mosse. Schröder 2Jagtm. 119 (1891).
2) (i all hast) bege sig på ett kort besök (till ngn); komma över (till ngn). Kerfstedt Eva 219 (1888). Om det lämpar sig, kan du gärna kvista över och äta lunch med mig. Klinckowström Fotb. 29 (1920).
Spoiler title
Spoiler content