[jfr nor. kven, kvæn (i bet. 1, 2); av isl. kvenir, kvænir, pl. (i bet. 1); av ovisst urspr.]
1) hist. manlig individ av ett folk av möjl. finsk stam som enligt isl. o. fnor. källor bodde vid nordligaste delen av Bottniska viken; i pl. om individer av detta folk utan hänsyn till kön. Iduna 4: 104(1813). Schybergson FinlH 1: 4(1887). TurÅ 1937, s. 229.
2) (i fråga om nor. förh.) manlig individ av den i nordliga Norge bosatta befolkningen av finsk stam; i pl. om individer av denna befolkning utan hänsyn till kön. VetAH 1771, s. 110.Molin ÅdalP 190(c. 1895). PåSkid. 1931, s. 10.
