publicerad: 1939
KÅTA kå3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(kåt- 1749 osv. kått- (kott-) 1741—c. 1755)
Etymologi
(i folkligt spr. i vissa trakter) tälja, ”kreta”; äv. med obj. betecknande resultatet. Serenius (1741). Kåta på en sticka. Weste FörslSAOB (1823). Auerbach (1911). — jfr AV-KÅTA.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content