[fsv. kätteri, liksom d. kætteri av mnt. ketterie (motsv. t. ketzerei), avledn. av ketter (se KÄTTARE)]
1) (i fråga om ä. förh., i sht inom de icke protestantiska kyrkorna) motsv. KÄTTARE 1:(uppfattning som innebär en) avvikelse (på en l. flera väsentliga punkter) från kyrkans l. en kyrkas (ett trossamfunds o. d.) lära; irrlärighet, bristande rättrogenhet; kättersk lära, irrlära; äv. om förbrytelse mot kyrkans ordning som icke följts av försoning med kyrkan. Then ewangeliske lærdom, som .. (biskop Brask) lutthers kættherij kallar. G1R 2: 138(1525). En godh Kyrkio disciplin vthan all kätterij och will farellsse. HSH 31: 104(1662). Sådant slags kätteri, som endast bestod i förgripelser emot de andelige, fick gemenligen försonas med böter och gåfvor til Kyrkor och Kloster. SthmStCal. 1776, s. 16(i fråga om förh. 1520). NoK 117: 59(1933).
2) motsv. KÄTTARE 2:(uppfattning som innebär en) avvikelse (på en l. flera väsentliga punkter) från gällande mening l. vedertagen uppfattning l. från visst program o. d., (uppseendeväckande l. förargande) särmening; äv. konkretare, om muntligt l. skriftligt yttrande av dylik art. Dalin Arg. 1: 228(1733, 1754). Thorild (SVS) 1: 308(1778). ”Kätteri” mot partidogmerna. PT 1910, nr 169 A, s. 2. Kätterier i kvinnofrågan. Sölvén (1924; boktitel). SvD(A) 1929, nr 181, s. 4.
3) (†) motsv. KÄTTARE 3:blodskam. Ketterii med modersysther, stiwffmoder .. Oc sadant thet gud fförbwdith haffuer. G1R 5: 27(1528). Kiätterij uthj den op- eller nederstijgande linia. LReg. 274(1676).
Ssg (till 1; i fråga om ä. förh., i sht inom de icke protestantiska kyrkorna): KÄTTERI-PROCESS. NF 7: 1093(1883).
