publicerad: 1939
Ordformer
(queu 1821—1890. queue c. 1780 (: queuen, sg. best.)—1839. kö 1795 osv.)
Etymologi
1) spelt. lång, rak, konisk käpp varmed man stöter bollarna i biljardspel, biljardkäpp. CAEhrensvärd Brev 2: 29 (1795). Siwertz Sel. 1: 32 (1920). — jfr BILJARD-KÖ.
2) (förr) spelt. i vissa spel: vinstsumma som icke beror av huvudinsatsen. Tersmeden Mem. 1: 198 (c. 1780). Den som .. har högsta antal ögon (i kortspelet ”komet” betalar) 2 jetoner till Queue, som tillfaller den som vid spelets slut vunnit mäst. HbiblSällsk. 1: 287 (1839). Wilson Spelb. 416 (1888).
3) i sht mil. o. sjömil. om den eftersta delen av en trupp l. en flottavdelning; motsatt: tät. KrigVAH 1816, s. 11. Infanteri i marschform anfalles helst i täten eller köen. StridslInf. 27 (1915). En jagare i spetsen, en i kön och en i midten. VFl. 1916, s. 145 (i fråga om konvoj av lastångare). FältreglArm. 1938, s. 14. — särsk. oeg., om den eftersta delen av en rad av tävlande. 2NF 33: 253 (1921; bildl. i fråga om stormakternas tävlan i de sjömilitära rustningarna). Negern låg i kön, han sparade sig (till slutspurten i loppet). Schulze Emigr. 161 (1930).
4) lång ordnad rad av personer som vänta på att i tur o. ordning få göra ngt inköp l. att bliva framsläppta vid ngn förevisning o. d.; äv. om rad av fordon o. d. som uppehållas av ngt tillfälligt trafikhinder. Stå l. ställa sig i kö. Bilda, förr äv. formera l. göra kö. Ställa sig i kön (jfr 3). AB 1844, nr 88, s. 2. Man börjar redan att ”stå i kö” vid Lejas exposition. SöndN 1862, nr 43, s. 2. Det blef rusning, kö vid (biljett)-luckan, och .. utsåldt hus. Hellander Teat. 63 (1898). En lång kö skådelystna. DN(A) 1917, nr 284, s. 8. SvD(A) 1929, nr 319, s. 8 (om rad av fordon). — jfr TRAFIK-KÖ. — oeg. i ssgn TELEFON-KÖ.
Ssgr: (4) KÖ-BILDNING. Lundin o. Strindberg GSthm 161 (1880). SvD(A) 1935, nr 302, s. 4 (oeg., i fråga om personer som önska invandra i ett land). —
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content