publicerad: 1939
LATRIN latri4n, r. l. m. l. f. (Dalin (1853) osv.), äv. n. (TLev. 1892, nr 23, s. 2, Östergren (1931)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =, ss. n. -et; pl. (i bet. 1) -er.
Etymologi
[jfr d. latrin (i bet. 1 o. 2), t. latrine (i bet. 1), fr. latrines (i bet. 1); av lat. latrina, av ett äldre lavatrina, avlopp, avträde, till lavare, tvätta (se LAVERA, v.1); bet. 2 möjl. uppkommen ur sådana ssgr som LATRIN-GÖDSEL o. d.]
(i sht i fackspr.)
1) avträde (se d. o. 6); avträdeshus, vanl. försett med grop; avträdesgrop; äv. om grop o. d. avsedd för uppsamlande av avskräde, avfall o. annan orenlighet. Berch Hush. 80 (1747). Latriner finnas uti alla rummen (i pesthuset på Känsö) innebyggde och försedde med vattenrör ifrån reservoiren på vinden, till orenlighetens afsköljande. VetAH 1818, s. 57. Dalin (1853). Nästan vid hvarje bondgård och torpstuga står latrinen helt nära bostadsbyggningen. Retzius BlSkr. 237 (1856). En latrin består av en uppskottad smal grav, över vilken man står med en fot på vardera sidan. SoldatinstrIng. 1938, s. 238.
2) människoexkrementer, avträdesspillning; särsk. landt. om dylik spillning använd ss. gödsel. TLandtmKommunEkon. 1861, s. 19. ”Latrinen” är .. sedan gammalt känd och erkänd såsom ett mycket kraftigt verkande gödselmedel. 2UB 4: 67 (1899). SkrSkånHushS II. 3: 29 (1914).
Ssgr (åtm. numera i allm. med anslutning till 2; i sht i fackspr.): LATRIN-BEHÅLLARE, r. l. m. jfr BEHÅLLARE 2. WoL 1327 (1889). —
-GROP. avträdesgrop; särsk. (i sht mil.) om provisoriska anordningar vid mer l. mindre tillfällig förläggning (i fält). Schulthess (1885). Latringroparna .. förekomma än i dag .. i utkanterna af en del städer. 2NF 22: 1391 (1915). —
(1, 2) -GÖDSEL. landt. Dalin (1853). Latringödsel, behandlad med torfströ. Olbers Fleischer 83 (1891). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content