publicerad: 1939
LATYRUS laty4rus l. la4tyrus, l. LATYR laty4r, r. l. m.; best. -ren; pl. -rer.
Ordformer
(-tir 1792—1807. -t(h)yr 1798 osv. -t(h)yrus 1746 osv.)
Etymologi
[av nylat. lathyrus, av gr. λάϑυρος, namn på en växt]
bot. (blomma av) växt tillhörande släktet Lathyrus Lin., vial; särsk. om den odlade arten Lathyrus odoratus Lin., luktärt; äv. koll. Kalm VgBah. 36 (1746). (Bina) försmå .. de välluktande Latyrer (Lathyrus odoratus). Hagström SvarVetA 35 (1768). Den knöliga Lathyren (Lathyrus tuberosus). Torén Rebau o. Hochstetter 125 (1851). (Begravnings-)krans af nejlikor och latyrus. PT 1910, nr 106 A, s. 2. — jfr ARDACKER(S)-, BRED-, KNÖL-, LUKT-, SKOGS-, ÄNGS-LATYRUS.
Spoiler title
Spoiler content