SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LEJA läj3a2, sbst.2 oböjl., l. LEJAN läj3an2, sbst. oböjl.
Ordformer
(leja 1921. lejan 19111914)
Etymologi
[jfr sv. dial. (liv och) läja; i formen leja substantivering av infinitiven av LEJA, v.1, i formen lejan vbalsbst. till detta verb]
(i vissa trakter, vard.) i uttr. liv och leja l. lejan, liv o. glädje, liv o. lust. Engström Glasög. 153 (1911). Det var liv och lejan redan från första stund. Nordström Piga 111 (1914). Lieberath FriluftP 102 (1921).
Spoiler title
Spoiler content