SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LEJD läj4d, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. legd)
Etymologi
[avledn. av LEJA, v.2; med avs. på bildningssättet jfr BRYGD, GÄRD m. fl. — Jfr LEJDA, v.1]
1) (†) lån; bildl.; jfr LEJA, v.2 1. Att menniskan har lifvet gratis, att det är en legd på behaglig tid. Unge Dal. 1: 164 (1831).
2) (i sht i poesi l. vitter stil, numera föga br.) förhållandet att vara lejd; anställning (hos ngn); sold; jfr LEJA, v.2 2—4. Hedborn Ps. 2: 20 (1813). Dessa / Halfmenniskor, som, i despoters lejd / Åt monarchism och fanatism förhyrda, / En mystisk heders bländsken efterfamla. Atterbom LÖ 2: 309 (1827). Nu Schweizarn ej gerna tar främmande lejd. Sätherberg Dikt. 1: 242 (1854, 1862).
3) (†) konkret: lön; ”lega”; jfr LEGA, sbst.2 2 b, c. HC12H 4: 217 (1710; om knektlega). I legda tjänare som icke älsken fåren annat än för legds skull. Ahrenberg Hih. 200 (1889; yttrat till en prästman); jfr LEGO-HERDE.
Ssgr: A: LEJD-KARL. (lejd- 1845—1904. lejde- 1681)
1) (numera knappast br.) till 2: för tillfälligt arbete anställd karl, tillfällighetsarbetare. AB 1845, nr 103, s. 4. Molin ÅdalP 155 (c. 1895). PT 1904, nr 8 A, s. 1.
2) (†) mil. = LEGO-KARL 2. LMil. 1: 88 (1681). SvD(A) 1935, nr 3, s. 3.
B (†): (2) LEJDE-HJON. legohjon. Fennia XVI. 3: 97 (1761). —
-KARL, se A.
Spoiler title
Spoiler content