SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LERJORD le3r~jω2rd, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 1) -ar.
Etymologi
[y. fsv. leriordh (PMånsson 200); jfr d. lerjord; av LERA, sbst.1 (LER, sbst.1), o. JORD]
1) i sht landt. motsv. LERA, sbst.1 1 a, om jordart l. jordmån som har stor halt av lera; äv. om markområde med dylik jordmån; jfr JORD 7. Then rätte sädes tijden (är) um våren, besynnerligen ther leer jorden är. G1R 25: 269 (1555). IErici Colerus 1: 95 (c. 1645). Man brukar särskilja fyra slags jordarter: grus- och sandjord, lerjord, mergeljord och mulljord. Holmström Naturl. 2: 7 (1889). Sonesson HbTrädg. 3 (1926). — särsk. i utvidgad anv.: lera. Konungen (lät) giuta .. (kopparkärlen) j leeriord. 2Krön. 4: 17 (Bib. 1541; Bib. 1917: i lerformar). Gundberg Tegel 3 (1860).
2) kem. aluminiumoxid; jfr KORUND; jfr LERA, sbst.1 1 d, o. JORD 8 d β, γ. Rinman JärnH 835 (1782). Lerjord är det rena grundämnet uti leran, afskildt ifrån alla främmande inblandningar, som utgör basis, eller den förnemsta beståndsdelen uti ren alun, som intet har betydande smitta af järn. Dens. 2: 15 (1789). VaruhbTulltaxa 1: 145 (1931).
Ssgr: A: LERJORD-ART, -BETAD, -HYDRAT, -NATRON, -SALT, -SILIKAT, se B.
B: (1) LERJORDS-ART. (-jord-) (numera knappast br.) landt. Bergstrand Johnson 2: 97 (1874). (Man) förbättrar styfva lerjordarter medelst påförande af dyjord, mergel, kalk o. s. v. NF 6: 381 (1882). —
(2) -BETA, r. l. f. färg. basisk l. neutral beta (se BETA, sbst.1 a β) innehållande aluminiumsalter. Pasch ÅrsbVetA 1844, s. 13. Hagdahl Fråga 254 (1883). —
(2) -BETAD, p. adj. (-jord-) färg. jfr -BETA. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 19. —
(2) -HALT, r. kem. JernkA 1886, s. 33. LAHT 1907, s. 402. —
-HYDRAT. (-jord- 1885. -jords- 1819—1931) (numera knappast br.) kem. aluminiumhydroxid. VetAH 1819, s. 128. VaruhbTulltaxa 1: 146 (1931). —
(2) -METALL. (numera knappast br.) kem. aluminium. Svenonius Stenr. 107 (1887). —
(1) -MYLLA, r. l. f. (numera knappast br.) (Linden) Trifs bäst på lös, fet, stenblandad lerjordsmylla. Juhlin-Dannfelt 247 (1886). —
(2) -NATRON. (-jord- 1871. -jords- 1850—1917) (numera knappast br.) kem. natriumaluminat. Wiemer ÅrsbVetAReg. (1850). Fetterna saponifieras icke af lerjord, men väl af lerjordsnatron. Liedbeck KemTekn. 824 (1868). 2NF 26: 243 (1917). —
(2) -SALT, n. (-jord- 1893. -jords- 1822—1924) (numera knappast br.) kem. aluminiumsalt. Berzelius Brev 11: 56 (1822). Santesson Läkem. 170 (1924). —
(2) -SILIKAT. (-jord- 1893. -jords- 1825—1925) kem. aluminiumsilikat. JernkA 1825, 1: 78. 2NF 37: 636 (1925). —
(1) -VÄXT. i sht landt. växt som huvudsakligen växer på lerjord. BotN 1856, s. 37. Bolin Åkerogräs. 21 (1926).
Spoiler title
Spoiler content