publicerad: 1939
LETTRA lät3ra2, ngn gg LITTRA lit3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); förr äv. LETTERA l. LETTRERA, v., anträffat bl. ss. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(letra 1740 (: Leter-värk)—c. 1755. lettra 1752 osv. littra 1925 (: littring). lättra 1758—1911. lettering 1807. lettrering 1717)
Etymologi
tekn. o. num. eg., med avs. på mynt: intrycka bokstäver (l. mönster, särsk. räfflor) i kanten av (mynt); äv. i allmännare anv.: intrycka mönster l. utsirningar i föremål, i sht av metall, särsk. vid svarvning. 2VittAH 23: 268 (cit. fr. 1717). König Mec. 173 (1752). Vid lettring .. prydes godsets yta med åtskilliga intryck, som åstadkommas medelst små trissor (lettertrissor, krusrullor). Almroth Karmarsch 340 (1839). Scheutz Bleckarb. 65 (1849). 3NF 12: 1053 (1930). — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret, om den i kanten av ett mynt anbragta inskriften l. räfflingen. Möller (1807). Eneberg Karmarsch 2: 709 (1862).
-STÅL. graverat stycke av stål varmed inskription l. räffling anbringas i kanten av mynt. Eneberg Karmarsch 2: 721 (1862). 2NF 16: 272 (1911). —
-TRISSA, r. l. f. vid svarvning använd rulle l. trissa för åstadkommande av utsirningar, krusrulle; jfr KORDONG-TRISSA. DA 1825, nr 26, s. 3. Luttropp Svarfk. 268 (1839). —
-VÄRK, n. apparat för anbringande av inskription l. utsirning l. räffling o. d. i kanten av mynt. VetAH 1740, s. 446. 2NF 19: 72 (1913).
Avledn.: LETTRARE, m. (numera knappast br.) tekn. o. num. arbetare vid mynttillvärkning som har till uppgift att förse mynt med lettring. Hülphers Dal. 28 (1762).
Spoiler title
Spoiler content