SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1940  

LIAS läj4as l. laj4as l. med engelskt uttal, r.; best. -en.

Etymologi

[av eng. lias, motsv. fr. liais, ett slags hård kalksten, av ffr. liois]

geol. benämning på den nedersta (äldsta) av de tre avdelningar (lias, dogger o. malm) vari jurasystemet är indelat, svart jura; äv. om den tid l. period under vilken bildningen av denna avdelning infaller. JernkA 1828, Bih. 3: 9. Flodström Naturförh. 81 (1918). jfr: Engelsmännernas Lias. Svea 1: 75 (1824).

Ssgr (geol.): LIAS-AVLAGRING~020. vanl. konkret. Flodström Naturförh. 82 (1918). —

-BILDNING. vanl. konkret. JernkA 1828, Bih. 3: 9. —

-FOSSIL, n. paleont. uppträdande l. påträffat i liasavlagring. Hammargren Jordkl. 63 (1854). —

-FORMATION. —

-KALK. kalk(sten) tillhörande lias. JernkA 1828, Bih. 3: 9. —

-KALKSTEN~20 l. ~02. JernkA 1828, Bih. 3: 9. —

-LAGER, n. —

-PERIOD(EN). —

-SKIFFER. JernkA 1832, Bih. s. 149. —

-TID(EN).

SAOB

Alfabetisk lista

  leysk
  li
  lia
  liaison
  lian subst.
  lias subst.
  libanonceder subst.
  libarjskatt
  libation subst.
  libba verb
  libbande

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content