SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LICENTIAT lisän1sia4t l. lis1en- l. li1sen-, äv. -tsi- (lisänntsiát Dalin), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. lizentiat, eng. licentiate, fr. licencié, span. licenciado; av mlat. licentiatus, eg.: (person) som (efter viss examen) av universitet erhållit tillstånd att meddela universitetsundervisning, predika l. utöva jurist- l. läkarpraktik, p. pf. av licentiare, ge tillstånd, av lat. licentia (se LICENS). — Jfr LICENTIERA, v.2]
1) person som vid universitet l. högskola erhållit viss högre lärdomsgrad; i fråga om nutida sv. förh.: person som (inom ngn fakultet) vid universitet l. högskola avlagt högsta examen, vilken berättigar till disputation. Filosofie, juris, medicine, teologie licentiat (förkortat fil., jur., med., teol. lic.). Her Cornelius Bogandtt, vtriusque juris licentiat. G1R 2: 262 (1527). Licentiater i Medicinska och Juridiska Faculteterna .. må, efter hemställan hos Cancelleren, till Doctorer promoveras. SFS 1852, nr 20, s. 41. — särsk. (†) i uttr. den heliga skrifts licentiat, licentiat i den heliga skrift, teologie licentiat. Schroderus Os. III. 1: 344 (1635). Därs. III. 2: 125.
2) (vard.) elliptiskt för: licentiatexamen. Läsa på, taga licentiaten. Schulthess (1885). Lindqvist Stud. 220 (1906).
Ssgr (till 1): A: LICENTIAT-AVHANDLING~020. vetenskaplig avhandling som inlämnas ss. specimen för licentiatexamen. DN 1894, nr 9115 A, s. 2. —
-BETYG. betyg över avlagd licentiatexamen. SFS 1891, nr 13, s. 10. —
-EXAMEN. (licentiat- 1836 osv. licentiats- 1768) Filosofie, juris, medicine, teologie licentiatexamen. Linné Bref I. 1: 98 (1768). SFS 1907, nr 93, s. 8. —
-KURS. lärokurs för licentiatexamen.
B (†): LICENTIATS-EXAMEN, se A.
Spoiler title
Spoiler content